Agatha Christie om livets mening

Som tonåring köpte och läste jag varenda Agatha Christie -deckare jag kunde få tag i. Jag spenderade merparten av veckopengarna hos Wisénska bokhandeln i Östersund, ett himmelrike för en ung bokmal. Den bokhandeln LUKTADE bokhandel vilket dagens bokbutiker inte gör. Man får söka sig till antikvariat för att uppleva rätt doft.
För något år sedan hittade jag trots allt en oläst Christie och fann där ett intressant uttalande av en av huvudpersonerna (nej, jag minns inte titeln på boken, nej jag minns inte vad den handlade om, nej jag minns inte vilken huvudperson som sa detta):
"Hurdana är åren mellan tjugo och fyrtio? Klavbundna av personliga och känslomässiga relationer. Så måste det vara. Det är att leva.
Men senare kommer man in i ett nytt stadium. Man kan tänka, studera livet, upptäcka någonting om andra människor och sanningen om sig själv. Livet blir verkligt, betydelsefullt. Man ser det som en helhet. Inte bara en enda scen - den scen som man själv spelar med i, precis som en skådespelare. Ingen man eller kvinna är verkligen sig själv förrän efter 45. Det är då individualiteten har en chans."


Kommentarer
Postat av: RS

Tänk vilka guldkorn som finns gömda i olika deckare. Agatha Cristie är bra, hon är väl deckardrottningen?

2005-11-14 @ 20:44:08
URL: http://chadie.typepad.com/chadie/
Postat av: LuckyJ

Det finns hopp! :) Jag har just i dagarna fyllt 45 och kände mej lite gammal och möglig, men nu känns det bättre. Tack!

2005-11-14 @ 21:48:52
URL: http://enbilderbokblirtill.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0