Hur bekymrad jag blir, när någon vars blogg jag följt plötsligt tystnar.
Hur jag kan gå omkring och klura på problem som någon skrivit om, har jag något att bidra med till lösning?
Hur jag i mataffären kan komma på något recept som jag läst hos någon, handla ingredienserna och tänka på bloggaren som delat med sig av detta.
Hur berörd jag blir av andras livsöden och hur mycket av igenkännande i den känslomässiga beskrivningen det finns, även om situationen i sig kanske är olika.
Hur tron på människan stärks av att läsa alla dessa kloka, roliga, insiktsfulla, intressanta inlägg - som en stark motvikt till all eländig medierapportering där det bara handlar om skräck, terror, och människans uselhet i samma höga tonläge. Björn Borgs självförvållade taskiga ekonomi får samma krigsrubriker som galna kosjukan och terrordåd.
Ja visst finns det bloggar som innehåller en massa ondsinta saker men dessa lämnar jag därhän. De som skriver sånt har väl nåt behov de försöker fylla. Lite synd om dem, är det nog. Oförmåga att debattera utan att kasta skit, oförmåga att formulera sig utan att använda grovt språk, oförmåga att hitta intressanta ämnen utan att gräva i skvallerträsket - visst är det fattigt.
Just nu
sänder jag varma tankar till Rut som drabbats av en liten stroke och ligger på rehabavdelning. Rut 90 år ,som skriver om allt möjligt i sin blogg. Hon har via ombud i bloggen hälsat att hon kommer tillbaka. Vi är många som hoppas på det.
Ja, ni blir som lite bekanta på något sätt :-)
Hittade plötsligt din blogg, jag tycker att det är kul när man ser att det är lite äldre som skriver också...jag känner mig ibland gammal bland alla bloggare som är såå unga. men egentligen har det ingen betydelse, jag har fått många nya vänner genom mitt bloggande,alla möjliga åldrar! Bloggen är mitt sätt att förmedla tankar och funderingar....det står många fina saker i bloggarna. Dom som jag inte gillar struntar jag i, men jag har mina favoriter...helt klart.
Björn: Det blir ju en virtuell bekantskapskrets att komplettera den vanliga med.
Ninni: Det är väldigt kul att åldern inte verkar spela särskild stor roll bland bloggare. Jag läser och kommenterar hos bloggare av alla åldrar och får besök av alla åldrar.
Tack för titten, jag gillar nya besökare! Du verkar ha många som tittar in hos dig, välkommen tillbaka.
Du... så sant som det var skriviet...och tack för dina värmande ord i min blogg, jag blir varm!
Mmm, visst är det kul! Jag aktar mig också för alla bloggar som jag tycker är trista eller elaka. Jag har fått flera mycket goda vänner - några har jag träffat live flera gånger - genom nätet. Risken är bara stor att bli sittande för länge framför skärmen.
Lena: Tack själv för mycket läsvärt inlägg.
Bloggblad: Risken att bli sittande är överhängande, helt klart men efter att ha kollat din blogg de senaste dagarna så förstår jag att du har annat för dig, just nu i alla fall. :-)
Så sant som du har skrivit.. o det bästa är att man, jag, kan välja bort de som är elakt, ont o tar kraft.. Håller mig till de som berör mig.. Du är en av dem..
Ja, det är fascinerande hur många anonyma vänner man får via bloggvärlden. Eller anonyma och anonyma, en del har jag ju träffat i verkligheten också, men allt började med anonymt bloggande.
Det är värmande att läsa att du bryr dig om. Visst är det härligt att kunna känna ett samband och känna igen sig hos någon annan som man inte vet något om egentligen. Nätet är fantastiskt och öppnar nya dörrar.
Jag har kommit i kontakt via internet, med en släkting som jag inte visste fanns. Så hittade jag henne i en blogg och det är som att prata med sig själv. Jag har hittat ytterligare en nära släkting som kommit att betyda mycket för mig. Det värmer verkligen i mitt hjärta när jag har kontakt med dessa mina "syskonkvinnor" som är så lika mig själv. En annan sak som jag har tänkt på med ett litet leende. Man kan inte höra någons dialekt på bloggen. Det skulle jag vilja. Men hur uttrycker man det norrländska sje-ljudet och det skånska r-ljudet i skrift? Försök det den som kan.
Hälsningar Nicolin (som inte har någon blogg - ännu)
Nicolin: Så otroligt roligt att hitta släktingar via nätet. Ännu bättre att det visade sig vara människor du passar ihop med. Det där med dialekterna ... ja, je veit int' men nog tror je he skull' bli som svårlest? :-) (Ett försök till att skriva på jamtska eftersom jag härstammar från Jämtland)
Jag håller med alla skribenter. Jag får lov ta timer på, annars kan jag sitta och läsa, läsa och få nya insikter och AHA upplevelser. Tråkigt med Rut. jag har saknat hennes bloggskrivande.
Ensambarn: Visst är det fantastiskt med Internet. Viktigt att lyfta fram allt positivt det fört med sig tan att för den skull förneka avigsidorna.
Anne-Maj:Ja, mycket tråkigt att Rut blev sjuk. Vi får hoppas på det bästa.
Jag ösnkar jag hade mera tid att fördjupa mig:). Jag håller med alla övriga talare. Det är fantastiskt!
För mig var det en helt ny värld som öppnades när jag blev bloggare, i slutet av förra året. Man känner sig inte ensam och jag lär mig en massa.
Manon: Det är nog tur att man inte kan sitta vid datorn hela dagarna, skulle kanske bli som flasknosen en gång beskrev det hela - den sanslösa beskrivningen av en bloggares tillvaro i inlägget "Det visste ni inte..." http://flasknosen.blogg.se/270106174733_det_visste_ni_inte.html
Baba: Just precis! En massa nya bekanta och en massa nya saker får man ta del av. Hur kul som helst.
DU är betydelsefull!!!!
Jag ser att det drar ihop sig för din del i "stafetten".... ser fram emot det.
Har så fullt uppmed allt det "nya" att jag måste ligga lågt. Laddar dock.... återkommer snart. :)
BIG-CYBER-HUG
Ca: Det var snällt! Jag har dig på min rss-läsare så jag kommer att veta exakt när du är igång igen. Njut av ditt nya!
Jag hoppas att du förstår vad det här inlägget betyder. Läste din blogg första gången nu efter att du blivit nominerad till "bloggarnas nobelpris" och kommer fortsätta följa dig. Så du kommer aldrig kunna ge upp "en liten tant", för det kommer göra mig så besviken...
kellys.blogg.se
Får skylla på mina glasögon men jag har visst missat att svara både Excessa och RS.
RS: Jag hittade dig redan när du bloggade anonymt och har följt dig sedan dess. Från blogg till blogg, liksom. Det blir ju lite ojämlikt när jag "vet" vem du är medan du inte har en susning men kommer jag på en bloggträff lär det inte gå att vara anonym! :-)
Excessa: Ömsesidigt!
Olof: Nämen vad säger du? Jag nominerad hos Jack och SallyKlee???
Välkommen hit! Jag bloggar väl vidare då, nu när jag fått ett evighetsuppdrag av dig! ;-)
haha, jag kan bara instämma med alla andra (med risk för att vara lite tjatig). jag hade ingen aning om vad jag gav mig in på när jag började blogga och det är med ständig förvåning som jag upptäcker och återupptäcker människors vänlighet. jag som alltid trodde att den anonymitet som nätet erbjuder plockade fram det värsta hos folk, blirnu gång på gång överväldigad av vänliga ord, uppmuntrande hejarop och intressanta reflektioner. och det där med ålder är verkligen helt meningslöst för vi skulle alla kunna ljuga om vilka vi är ändå så det spelar ingen roll. tack för ett intressant inlägg.
A Girl Named Dick: Tack själv, håller ju förstås med dig om det du skriver. Enda nackdelen med bloggandet för min del är att det tar väääääldigt mycket tid. Men å andra sidan är det enormt mycket bättre att blogga än att glo på tv.
Hej! Tror inte jag har varit in här förut. Intressant sida du har. Jag håller med föregående bloggare. Jag startade min blogg i slutet av dec ifjol, det gick trögt i början. Men nu har jag fått flera bloggvänner och det känns så bra. Att möta andra i er vardag. Vad ni gör. Hur ni mår. Tankar, funderingar. Det blir en icke fysisk gemenskap som känns viktig.
Eva: Välkommen hit! Bloggbekanta blir viktiga och nog upplever man att det är en gemenskap fast man inte har en aning om vilka de andra är.
25