En liten tant

Jag har, i likhet med många, i all tysthet ägnat mig åt att skicka mail till alla borgerliga riksdagsmän med uppmaningen att rösta nej till FRA. När jag satt här med epostprogrammet vildsint tuggande av alla mail som skulle iväg slog det mig... FRA kan ju faktiskt innebära ... direktdemokrati...Vi behöver inte längre skriva under upprop, gå i demonstrationståg, skriva insändare... det räcker med att vi har ett litet åsiktsutbyte med våra vänner via mailen så når våra synpunkter fram till makten...

Kanske ska FRA låta reklambyråerna som formar de politiska partiernas framtoning, löpande ta del av vad som mullrar i de statsfientliga folkdjupen? För vi har ju fortfarande val vart 4:e år och valkampanjerna brukar anpassas till det rådande opinionsläget.

Tänk vilket instrument som kampanjmakarna kan få tillgång till. Johan Jakobssons (folkpartiets tidigare partisekreterare och kampanjmakare) mediestrategi kommer att framstå som trubbig och trög i jämförelse med de kampanjer som komma skall efter FRA. Med fortsatt hjälp av den digitala tekniken kan kampanjmaterialet individanpassas och jag och du och vi alla kommer att få material hemskickat där partierna skriver om och under på just mina/dina åsikter.

I maktens ögon är vi ju ändå bara röstboskap. Vi ska göra vårt på valdagen och därefter ägna oss åt våra egna små patetiska liv i våra röda-stugor-långt-från-allt-betydelsefullt. Att "svenska folket" till stora delar består av bättre utbildade, mer allmänbildade, mer pålästa individer än många av de folkvalda har uppenbarligen gått partistrategerna förbi.

Den som i senaste valet kryssade Federley, Olsson, Johansson m.fl. av de som talat högt om frihet, integritet och sådant kommer med all säkerhet att inte kryssa dem om två år. Det är nu det gäller att visa att man lever upp till att vara förtroendevald. Annars är man inget annat än just röstboskap med den egna karriären som enda ideologi.
RÖSTA NEJ!