Har inte blinda något jag?

Ut-ur-kroppen-upplevelser är ett intressant fenomen. Från att ha varit riktigt hyschigt och new-ageigt har fenomenet tillerkänts en existens och forskning bedrivs. Svenska Dagbladet har idag en kort artikel om ett experiment som sägs visa att "jaget" följer ögonen.  Jag känner mig inte direkt imponerad.Detta "jaget, en liten tant, är verkligen inte någon vetenskapsman, jag är inte ens naturvetare i min grundutbildning så jag är antagligen diskvalificerad från att ens få ha någon uppfattning. Men frågorna uppreser sig ändå.

Illustrerad Vetenskap publicerade för flera år sedan en artikel där en upptäckt, som gjordes av ren slump, redovisades. En kvinna som skulle få sin hjärna undersökt med elektroder fick en ut-ur-kroppen-upplevelse under undersökningen. Enligt artikeln går det inte att upprepa försöket . Att kunna säkerställa resultat genom upprepning av experimenten är en grundpelare i forskning men det bekymrar inte ansvarig läkare. Han har nu Sanningen i sin ägo:

Läkaren som står bakom det överraskande försöket, Olaf Blanke vid universitetssjukhuset i Genéve, hoppas emellertid att han nu kan avliva alla myter om själen och förklara utanförkroppenupplevelser som ett slags kortslutning av sinnena i hjärnan.

Är forskarnas ingång eller utgångspunkt att de ska experimentera för att söka ett svar som visar att vi inte har någon själ?  Det intrycket får jag av artikeln i Illustrerad vetenskap. Är inte det en felaktig inställning? Ska inte forskning handla om att ställa en fråga och sedan se vilket svar man får - inte i förväg ange inriktning på svaret?

Min största fråga till alla som nu tycker sig ha fått bevis för att "jaget"/ själen inte existerar är:
Har alltså blinda personer inte något "jag" /någon själ eftersom Jaget enligt forskarna på Karolinska är kopplat till synintryck?

För en vardagsfilosoferande liten tant som intresserar sig för det som inte alltid går att bevisa är det ändock intressant att förekomsten av ut-ur-kroppen-upplevelser nått ut från de mer obskyra debattfora och är föremål för forskning.

Att forskningen på Karolinska i förlängningen kan ha praktisk betydelse och vara samhällsnyttig på olika sätt är fullt möjligt. Precis nu hittade jag en längre artikel om detta experiment i DN.

Men att den kommer att ge svaret på vad ut-ur-kroppen-upplevelser är... nä, det tror jag inte.