Stora skivbolag får statligt stöd
Men... vilka är det som får fonogramstöd? Ja, för det första måste det vara ett skivbolag. För det andra måste bolaget ha givit ut minst två egna produktioner tidigare.
Jaha. Man måste alltså vara en del av skivbranschen för att kunna ansöka om medel.
Nåja, små bolag, oftast endast enmansbolag, strävar ju på därute och försöker med lånade pengar, egna insatser, starkt engagemang ge ut musik som inte är mainstream. Så bra att de kan söka kulturstöd. Men dåligt att alla andra eldsjälar utestängs från den möjligheten.
Men... Hur kan det komma sig att mycket av Kulturrådets pengar (skattemedel, våra pengar) går till STORA bolag som vill ge ut ETABLERADE artister? Svenska Dagbladet skriver
"bland de senaste årens beviljade bidrag finns bland annat EMI, ett av världens största skivbolag, som fick 100000 kronor för att släppa en cd-box med Evert Taube. Andra bolag har fått pengar för att ge ut etablerade artister som Monica Zetterlund, José González, Jens Lekman och Pugh Rogefeldt."
Självklart borde möjligheten att söka fonogramstöd stå öppen för vem som helst som vill ge ut en skiva. Man borde inte behöva vara ett etablerat bolag med tidigare utgivning bakom sig.
Att sedan få stöd borde handla om antingen hur nyskapande den tänkta produktionen är eller hur värdefull den är ur kulturarvssynpunkt eller en kombination av dessa. Inom begreppet kulturarv tänker jag mig att t.ex. modern visa som ju anknyter till en tradition av stora föregångare som Bellman, Taube, Sjöberg m.fl. , folkmusik, folkvisa och jazz skulle kunna rymmas.
Idag finns det möjligheter att bygga upp sin egen produktion genom att anlita studios av olika slag. Allt detta kostar naturligtvis pengar. Statligt kulturstöd skulle välkomnas av många eldsjälar. Men istället går alltså pengarna till så'na som EMI - ett av världens största skivbolag.