OK att vara svensk utomlands
Snart är det nationaldag och då ställer sig de nationella krafterna (sd) i givakt inför fanan. Vi andra blickar ut över världen på spaning efter något tyngre än hemvärnet, röda stugor och renat. Men i EM håller vi stenhårt på blågult! Särskilt Henke Larsson."
Arbetarbladets ledarsida 24 maj 2008
Innan du fortsätter läsa vill jag understryka att kommentarer som jag anser vara främlingsfientliga eller stöder främlingsfientliga organisationer kommer jag att ta bort.
Tant är inte främlingsfientlig. Tant är svensk och lutar sig mot FN:s deklaration av mänskliga rättigheter när hon analyserar sina ståndpunkter.
Jahajaja, jag som faktiskt hade tänkt gå ut på Nationaldagen och ta del av de begivenheter kommunen anordnar i form av konserter både utomhus och inne i konserthuset (Förklädd gud... ah!), ceremonier för gävlebor som blivit svenska medborgare föregående år... med mera. Men det kommer förstås att finnas svenska flaggor där - i mängder. Flaggviftande barn antagligen. Hissade flaggor på alla kommunala flaggstänger. (Men så långt som till att anmoda folk att sjunga nationalsången kommer väl kommunen inte att gå?)
Eftersom jag har ådragit mig vissa ledproblem som har den egenheten att om jag sträcker på mig och håller ryggen rak så gör det inte så ont... så löper jag ju risken att tas för en "nationell kraft som ställer mig i givakt" i närheten av dessa fanor. Att vifta själv är ju inte till att tänka på.Jag får alltså avstå från konserterna på nationaldagen för jag vill absolut inte riskera att förknippas med "de nationella krafterna (sd)".
Om man i sändningarna från EM -fotbollen kunde tänka sig att sända "Förklädd gud" så kunde jag ju i ett politiskt korrekt sammanhang ändå få ta del av musiken. Men det kommer troligen inte att ske. Först måste musiken till Förklädd gud samplas till hip-hop och Dogge Doggelito träna in texten så han kan rappa
"då sitter vid din sida en gud förklädd jag vill ha din glass å du vill ha min slickepinne säger Ahhh, jag har mer än halva inne " komplett med fingerpekande och allt.
Nja, jag får nog hälsa på hos några utlandssvenskar om jag ska kunna fira någon nationaldag utan komplikationer.
Häromdagen körde jag bil genom ett strålande sommarfagert Dalarna. Solen sken på de röda stugorna, försommargrönskan prunkade för allt den var värd. Eftersom jag samtidigt, på ett empatiskt och allvarligt analyserande sätt, lyssnade på radions P1 om allehanda fruktansvärda problem ute i världen, kanske jag kan få absolution för min hädiska tanke om "huru vackert är inte Sverige". Jag har sett många vackra ställen ute i den "riktiga" världen också. Dock har jag svårt för öknar men det beror på att jag är känslig för värme och sådana saker kanske ändå kan ursäkta min brist på entusiasm inför den typen av natur.
Angående övrigt som nämns i notisen så var min pappa hemvärnsbefäl under min uppväxt. Kanske hade detta något att göra med att han tillbringade större delen av min systers fem första levnadsår vid gränsen mot Finland. Som soldat i svenska armén under beredskapstiden under andra världskriget. Kanske fick han då ett oförlåtligt behov av att skydda sitt fosterland. Vad vet jag? Nå, till hans försvar kan nämnas att han aldrig, aldrig drack renat. Tyvärr gillade han inte vare sig raki eller ouzo heller, vilket kanske kan läggas honom till last.
Jag är oändligt trött på opinionsbildare som våldför sig på begreppen nationalism, nationalromantik, fosterlandskärlek, svenska flaggan, röda-stugor, nationalsången, svensk kultur, svenskt kulturarv m.fl. genom att ihärdigt påstå att dessa är uttryck för främlingsfientlighet och rasism.
Jag trodde för en tid att efter Yvonne Ruwaidas försök till att brännmärka Kolmården som rasistisk verksamhet, debatterna om flagghissning på skolavslutningar, diskussionerna om olika rasistiska glassar så hade vi återfått något sorts kollektivt förnuft när det gäller vad som är rasism och vad som inte är det. Men på ledarsidan i Arbetarbladet står man stadigt på den egenhändigt hopspikade barrikaden.
Man kunde rycka på axlarna åt det, gäspa och gå vidare. Men jag menar att detta är ett stort problem för socialdemokratin OCH vänstern OCH miljöpartiet. Problemet är att man fortfarande håller på med den här typen av stigmatiseringar av varje uttryck för uppskattning av det som är svenskt.
Det finns inte något givet samband mellan att
1.uppskatta och vara stolt över svensk kultur, historia, kulturarv, natur, social reformer, samhällsbygge
och
2.vara hemfallen åt rasism.
Det förstår alla utom de socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister i opinionsbildande ställning som utvecklat tunnelseende. De ser sd-företrädare i närheten av en svensk flagga och genast gör deras hjärnor en koppling enligt principen "guilt by association".
Jag skulle vilja påstå att de opinionsbildare som skriker om främlingsfientlighet i anslutning till svenska symboler och glassar inte har gjort upp med sina egna grumliga åsikter. De har inte någon klar analys som bär , så de kan stå stadigt när det gäller svåra frågor som flyktingpolitik och integrationspolitik. Därför bestämmer de vad som är rasistiska symbolhandlingar och tar avstånd från det med stora utspel, kategoriska uttalanden och yviga gester. De , dvs den typen av opinionsbildare i politik och media, missbrukar därmed den plattform de har för opinionsbildning.
Att stigmatisera allt svenskt skapar den arena på vilken de främlingsfientliga kan agera.
Att stigmatisera allt svenskt skapar oändliga pseudodebatter om djurparker och glassar.
Att stigmatisera allt svenskt förhindrar därmed intellektuellt hederlig debatt om problemen i svensk flyktingpolitik och integrationspolitik.
Att påstå att det inte finns något svenskt, någon svensk kultur som är den andra debattlinjen i PK-land är skrattretande, eftersom de som förfäktar svenskhetens icke-existens i nästa andetag kräver stöd till alla grupper i den "riktiga" världen som strider för sin egen kultur, kräver en egen nationalstat för sin grupp.
PS. När det gäller avslutningen av notisen, om att hålla särskilt på Henke Larsson höll den mig sysselsatt länge. Varför just Henke, undrade fotbollsignoranta jag. Har det hänt något med honom?
Jag blev tvungen att googla för att se om det varit något rabalder. Nej, alla förefaller vara hysteriskt lyckliga över att han återigen är med i landslaget. Jag läste och läste om Henke och blev inte klokare.
Så såg jag att han är 36 år - kan det vara åldern som avses? Gamle man, liksom? Nej, ingenstans har någon skrivit något om just det, såvitt jag kan se.
Grubbel, grubbel.
Långt om länge slog det mig - hans hudfärg. Skribenten slog Henkes ursprung i huvudet på de som utdöms som röda-stugor-kramare.
Jag hoppas jag har gissat fel.
Jag hoppas att den som skrev de inledande orden håller på Henke Larsson bara för att han är en bra fotbollsspelare. Något annat skulle vara en märklig för att inte säga rent kolonial inställning till människor.
skriven
"Jag hatar allt genuint typiskt svenskt."
- Mona Sahlin i Expressen, 26 juli 2002.
"Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker."
- Mona Sahlin i ett tal inför Turkiska ungdomsförbundets tidning Euroturk i mars 2002.