En liten tant

UPPDATERING 22 februari 2009
EU granskar nu den tidigare affären mellan Schibstedt och Bonnier som bl.a. Resumé skrev om ifjol:

eller Kasta sten i glashus...
är några rubriker jag kommer att tänka på när jag läser Skyttes krönika om barbiefiering av det politiska språket.  Som om medierna höll sig med något mer vuxet tilltal på det stora hela?!?! Vad skriver man om numera om inte barbiesaker? På barbiespråk.


Min långa bloggtystnad beror på att jag suttit förstummad framför datorskärmen och begrundat Svenska Dagbladets stora intresse för och rapportering om Idol och Idol Eftersnack med mobbingbloggarens exhustru som främsta dragplåster.

Ja, det är ju inte bara SvD som skriver om dessa program. Kvällspressen förstås med Aftonbladet i spetsen. Dagens Nyheter arbetar vidare på sin kvällsprofil  och skriver följaktligen om Idol.

Jag kom till den deprimerande slutsatsen att  programmen tydligen är framgångsrika och att alla utom jag följer Idol med stort intresse. Eftersom även Idol Eftersnack där den famösa exhustrun betett sig illa är så omskrivet måste självklart även det var ett mycket betittat program trots att det går i TV400 som inte alla har.

Men så började jag forska...

Tittarsiffror kan man kolla in via   MMS - Mediamätning i Skandinavien    
Den intresserade kan registrera sig gratis och göra alla möjliga intressanta jämförelser.

Då ser man tydligt att tittarintresset för Idol har sjunkit rejält från ifjol. Idol Eftersnack har mycket få tittare. Hm, varför skrivs det då så oherrans mycket om dessa program?

Tja, Bonnier AB äger TV4 och Dagens Nyheter och Expressen så där har vi naturligtvis förklaringen till att tidningarna måste bidra till marknadsföringen av tvprogrammen för att hålla annonsörerna på gott humör.

Men var kommer Svenska Dagbladet in i bilden?
SvD och Aftonbladet ägs av norska Schibsted - den andra huvudaktören på den svenska mediemarknaden som inte borde vara intresserad av att understödja sin konkurrents  verksamhet.

På tv-sidan har Bonnier och Schibsted förstås ett gemensamt intresse i att få SVT att framstå som losers i tv-tittarkriget. Och då är förstås alla medel tillåtna.

Men det måste väl ändå finnas reda pengar med för att de verkligen ska upplåta så mycket spaltutrymme och personella resurser för att stödja konkurrenten. Follow the money!

Då får man gräva lite till bland alla bolag dessa mediekoncerner äger. Och ser man på! I åtminstone ett fall och inte vilket som helst heller, äger Bonnier och Schibsted företaget gemensamt.

Det företag de sedan i september äger gemensamt är Retriever - " Nordens ledande leverantör av mediebevakning, verktyg för redaktionell research, medieanalys och företagsinformation".

Ja, så håller mediesverige på. Två stora aktörer  manipulerar bilden av vad svenska-folket-ute-i-stugorna vill ha genom att hysteriskt promota ett enda tv-program vars tittarsiffror dalar.

Sedan läser jag en tv-krönika i DN. Krönikören undrar över vad som ligger bakom att mobbingbloggarens exhustru blev en så stor nyhet... O sancta simplicitas !
 
Om journalisterna inte har klart för sig vilket mediespel de deltar i och vems röst som talar genom redaktören när uppdragen fördelas... de som ska kunna granska makten i övrigt och förstå sambanden... då är det verkligen ett sluttande plan som tredje statsmakten är ute på.





(O sancta simplicitas, O heliga enfald, latinsk fras myntad av Jan Hus. Hus skall ha yttrat dessa ord, när han stod på kättarbålet och såg en kvinna förse det med ytterligare ved.)