Alltför mycket teori i gymnasieskolan? Nä!
I dagens gymnasieskola ger samtliga 17 nationella program grundläggande behörighet för att läsa på högskola. Alla program är tre-åriga och har vissa teoretiska kurser gemensamma. Det är de s.k. kärnämneskurserna och det är dessa som av vissa debattörer bedöms vara alltför mycket teori för "de mer praktiskt inriktade" eleverna.
Kärnämneskurserna är följande:
Estetisk verksamhet
Idrott och hälsa A
Matematik A
Naturkunskap A
Religionskunskap A
Samhällskunskap A
Svenska A och B eller Svenska som andraspråk A B
Kurserna omfattar 50 - 100 poäng (på gymnasiet betyder poäng timmar)
Kursernas innehåll finns beskrivet i kursplaner som man hittar på Skolverkets sida om Kursinfo
Om man sedan tittar på målet för elevens kunskapsinhämtande under t.ex. Samhällskunskap A får man en bild av hur relevanta dessa kunskaper kan vara för en samhällsmedborgare:
Eleven skall
*ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt
*kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv
*kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor
*kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
*känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.
(Läs om övriga kärnämnen via länkarna ovan till Skolverkets kursinfo.)
Alltså, kärnämneskurserna är avsedda att ge medborgarkunskaper och verktyg för att kunna leva och verka i ett föränderligt samhälle. Samhällskunskap A handlar om att förstå och utöva demokratin. Religionskunskapen handlar om förståelse för vår och andra kulturer ur religionens perspektiv. Lite halvviktigt kanske, i dessa tider? Naturkunskapen handlar om lokala och globala miljöfrågor. Inte heller helt fel att ha kunskap om oavsett om man är teoretiker eller praktiker. Svenskan handlar om att vidareutveckla den språkliga förmågan samt ge verktyg för att tillägna sig kultur och kunna utöva demokratiska rättigheter och skyldigheter. Vem kan tycka att en framtida rörmokare inte ska ha fått med sig detta i utbildningsbagaget?
Nej, nej, nej, ta inte bort kurserna. Men utveckla själva undervisningen. Allt kan göras urbota själsdödande och i princip allt kan göras intressant och meningsfullt. Det finns fantastiska pedagoger som lyckas med det senare.
På en gymnasieskola i norr arbetar besjälade svensklärare på fordonsprogrammet. Fordonseleverna ska också bibringas kunskap om de gamla klassikerna . När lärarna begrundade detta och det faktum att de flesta av eleverna var djupt ointresserade av att läsa och flera hade lässvårigheter insåg de att de måste göra något annat än att stoppa tjocka böcker i händerna på eleverna. "Något annat" blev då att visa film - de flesta klassiker finns ju filmatiserade - och ta diskussioner utifrån det. Gissa om det blev fantastiska diskussioner om de eviga frågorna med fordonseleverna! De är nu bekanta med såväl Rickard III som Hamlet och andra och har alltså fått samma allmänbildning som andra gymnasieelever.
Åsikter, erfarenheter, stora tankar finns hos alla gymnasieelever - det gäller bara att skapa undervisningssituationer som funkar för alla. Det är det vi ska efterlysa och lyfta fram de goda exemplen (som inte alls är få!) för att få en gymnasieskola för alla.
skriven
Jag har hört från en del elever som var skoltrötta efter nian och valde mer praktiskt inriktade linjer att de blev så besvikna att en stor del av teorin kom just första året, när de var som mest sugna att få jobba praktiskt. Kanske en omfördelning av timplanen skulle räcka för att få dem att uppskatta gymnasiet.