Alltför mycket teori i gymnasieskolan? Nä!

Jag fattar inte hur folk kan tycka att gymnasieelver på "mer praktiska" program ska "slippa" läsa så mycket teori? Vill ni dem ont? Tycker ni att elever på de yrkesförberedande programmen ska ha en sämre chans att delta i det moderna samhället?

I dagens gymnasieskola ger samtliga 17 nationella program grundläggande behörighet för att läsa på högskola. Alla program är tre-åriga och har vissa teoretiska kurser gemensamma. Det är de s.k. kärnämneskurserna och det är dessa som av vissa debattörer bedöms vara alltför mycket teori för "de mer praktiskt inriktade" eleverna.
Kärnämneskurserna är följande:
Engelska  A
Estetisk verksamhet  
Idrott och hälsa  A
Matematik  A
Naturkunskap  A
Religionskunskap  A
Samhällskunskap A
Svenska  A och B eller Svenska som andraspråk  A B
Kurserna omfattar 50 - 100 poäng (på gymnasiet betyder poäng timmar)
Kursernas innehåll finns beskrivet i kursplaner som man hittar på Skolverkets sida om Kursinfo

Om man sedan tittar på målet för elevens kunskapsinhämtande under t.ex. Samhällskunskap A får man en bild av hur relevanta dessa kunskaper kan vara för en samhällsmedborgare:
Eleven skall
*ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt
*kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
*kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv
*kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor
*kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
*känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.

(Läs om övriga kärnämnen via länkarna ovan till Skolverkets kursinfo.)

Alltså, kärnämneskurserna är avsedda att ge medborgarkunskaper och verktyg för att kunna leva och verka i ett föränderligt samhälle. Samhällskunskap A handlar om att förstå och utöva demokratin. Religionskunskapen handlar om förståelse för vår och andra kulturer ur religionens perspektiv. Lite halvviktigt kanske, i dessa tider? Naturkunskapen handlar om lokala och globala miljöfrågor. Inte heller helt fel att ha kunskap om oavsett om man är teoretiker eller praktiker. Svenskan handlar om att vidareutveckla den språkliga förmågan samt ge verktyg för att tillägna sig kultur och kunna utöva demokratiska rättigheter och skyldigheter. Vem kan tycka att en framtida rörmokare inte ska ha fått med sig detta i utbildningsbagaget?

Nej, nej, nej, ta inte bort kurserna. Men utveckla själva undervisningen. Allt kan göras urbota själsdödande och i princip allt kan göras intressant och meningsfullt. Det finns fantastiska pedagoger som lyckas med det senare.

På en gymnasieskola i norr arbetar besjälade svensklärare på fordonsprogrammet. Fordonseleverna ska också bibringas kunskap om de gamla klassikerna . När lärarna begrundade detta och det faktum att de flesta av eleverna var djupt ointresserade av att läsa och flera hade lässvårigheter insåg de att de måste göra något annat än att stoppa tjocka böcker i händerna på eleverna. "Något annat" blev då att visa film - de flesta klassiker finns ju filmatiserade - och ta diskussioner utifrån det. Gissa om det blev fantastiska diskussioner om de eviga frågorna med fordonseleverna! De är nu bekanta med såväl Rickard III som Hamlet och andra och har alltså fått samma allmänbildning som andra gymnasieelever.

Åsikter, erfarenheter, stora tankar finns hos alla gymnasieelever - det gäller bara att skapa undervisningssituationer som funkar för alla. Det är det vi ska efterlysa och lyfta fram de goda exemplen (som inte alls är få!) för att få en gymnasieskola för alla.








1 RS:

skriven

Jag har hört från en del elever som var skoltrötta efter nian och valde mer praktiskt inriktade linjer att de blev så besvikna att en stor del av teorin kom just första året, när de var som mest sugna att få jobba praktiskt. Kanske en omfördelning av timplanen skulle räcka för att få dem att uppskatta gymnasiet.

2 En liten tant:

skriven

Ja, omfördelning är också en del av det som går att göra redan idag. En teori som jag har är att man menar att företagen vill ha äldre elever med mer på fötterna ute på APU som den arbetsplatsförlagda delen kallas.Därför lastar man på med teori under första året och tröttar ut eleverna. Om man då dessutom undervisar på ett teoretiskt vis - ja, undra på att eleverna tröttnar ur helt!

3 Annaa M:

skriven

Jag håller med dig i stort, men inte beträffande matte. Det där med matte A ser ju bra ut. Men de flesta skolor lägger in matte B på i stort sett alla program. Min dotter har inte hittat ett enda estetprogram på någon gymnasieskola hon kan tänka sig att gå, som inte har matte B obligatoriskt. Hon är förtvivlad. Matten är redan i nian ett helvete för henne. Känner flera som kroknat under gymnasiet pga matten, obs inte på yrkesprogrammen utan på de teoretiska. Gick själv den gamla humanistiska linjen och slapp till min glädje matten efter ettan (med just etta i slutbetyg).

Sen har jag iofs hört att t ex studenter som kommer från designprogrammet till fortsatta textilutbildningar har sämre kunskaper i sina yrkesämnen än tidigare eftersom det lagts in så mycket andra ämnen att yrkesämnena inte riktigt hinns med. Vet dock inte om detta är generellt.

4 En liten tant:

skriven

Annaa M, du har helt rätt i att det ingår Matte B på estetiska programmet och jag förstår inte heller varför, om det inte är så att Konstfack, Musikhögskolor m.fl. kräver det i antagningsreglerna. Det ska jag undersöka. Estetiska programmet räknas såvitt jag förstår till de studieförberedande programmen. Det jag diskuterade i mitt inlägg ovan handlar om kärnämnen i de yrkesförberedande programmen. A-kurserna är helt relevanta där också, menar jag. Men som sagt jag förstår inte heller varför Matte B ingår i estetprogrammet.

5 Marg:

skriven

Nej, man behöver knappast kunna derivera för att bli designer. Fast det krävs å andra sidan heller inte i matte B. Men, och det är faktiskt rätt viktigt, mattekunskaper underlättar om man går på konstfack. Att designa innebär inte sällan att räkna. Och logiskt eller matematiskt tänkande är inte fel att ha tränat sig i även som konstnär. (Ni fattar att matte är "mitt" ämne, va?)

6 En liten tant:

skriven

Marg: Jag delar dina åsikter men har också förståelse för att en del elever som önskar gå estetprogrammet men kanske inte tänker sig högre utbildning inom området, också önskar kunna välja bort matte B. Jag sökte förut på Konstfacks sidor för att hitta antagningsreglerna men hittade inget.
Se'n finns det en hel del kvar att göra när det gäller de didaktiska frågorna även i matte. Kanske det är det som är knuten, egentligen?

7 håkan:

skriven

jag skulle så gärna hålla med dig om att teorin är viktig för alla gymnasieelever men jag har några motargument som jag vill pröva på dig.
* visst är det relevanta mål i Samhällskunskap A, men det är det i samhällskunskapen i grundskolan också. det kunde faktiskt räcka om eleverna verkligen nådde dessa mål.
* grundskolan är den obligatoriska skolan och gymnasiet är frivilligt, men ändå måste alla på gymnasiet läsa samma grundkurser. det är synd att vånget ska behöva fortsätta efter grundskolan, tycker jag.
* kärnämnenas grundkurser är i mångt och mycket en repetition av målen i nian. vad är det för mening att göra om exempelvis matte a på en praktisk inriktning på gymnasiet.
* sist men inte minst. det är ett fruktansvärt slöseri att sänka praktiskt begåvade elever på iv eller någon kärnämneskurs. detta sker hela tiden. jag har sett det så många gånger. det är illa nog att dessa elever tvingas delta i en föga individualiserad undervisning på grundskolan, som det ofta är i praktiken.

8 En liten tant:

skriven

Håkan:
* samhällskunskap A - javisst vore det toppen om alla nådde grundskolemålen, tänk vilka nya höjder deras tänkande skulle kunna nå när de blir gymnasister och får nya utmaningar i ämnet. Samhällskunskap är stort och ständigt dagsaktuellt.
* gymnasiet frivilligt - ja, i teorin men idag har du stora problem på arbetsmarknaden om du inte har gått gymnasiet. Arbetsmarknadsstyrelsen har publicerat rapporter som visar på en svår tillvaro för de som hoppar av gymnasiestudierna. Arbetsgivarna ser genomgånget gymnasium som någon sorts kvalitetssäkring, ger en bild av att man genomför arbete, kommer i tid, tar ansvar osv.
* kärnämnena en repetition - ja, tyvärr bedrivs undervisningen ofta på det sättet att det upplevs som en repetition, vilket det inte borde vara. Styrdokumenten är tänkta att länka i varandra inte upprepa varandra. Men i skolans värld finns det hela tiden barriärer mot den tidigare nivån - man börjar den riktiga skolan efter förskoleklass, man börjar den riktiga skolan efter skolår 3, man börjar den riktiga skolan i skolår 7 och man börjar den verkligt riktiga skolan när man börjar på gymnasiet.Här ligger knuten vad det gäller upprepningarna. Inte i kursplanerna, menar jag.
* att sänka praktiskt begåvade elever - jag delar helt din åsikt om att detta är förfärligt och pågår hela tiden. Så då är vi framme vid min käpphäst och poäng i hela min argumentation: Det handlar om hur lärarna undervisar och hur de bemöter och möter eleverna. Det är där vi ska lägga krutet i skoldiskussionen, menar jag. Hur gör de bra lärarna - för det finns ju massor av sådana - visa fram det och tvinga igenom en verklig utveckling! Ojsan, vad jag gick igång mitt i natten.

9 håkan:

skriven

du säger många kloka saker och jag håller med om att det är viktigt att tala om hur vi gör när vi undervisar. men det är svårt att överföra på andra. på lärarhögskolan i stockholm verkar de helt undvika att lära ut metoder. de menar att varje lärare måste komma fram till sin egen stil utifrån en personlig tolkning av teorierna. men det tar ju så lång tid. mycket kunde ske i gemensam refektion i skolorna, i samtal med mentorer osv om inte scheman och tidsbrist hindrade detta. jag tror definitivt att bloggarna har en funktion här, även om det till en början bara berör ett fåtal. jag funderar på om jag ska marknadsföra bloggandet på min nya skola.

en nackdel med den rss jag har är att man inte ser nya kommentarer på bloggarna. dessa får man kolla upp själv...

Kommentera här: