Tivoli utanför sovrummet

Jag är en god människa. Det kan jag konstatera efter att ha tänkt goda och snälla tankar från kl 11 till kl 01, fyra dagar i sträck. De goda tankarna har handlat om att det är roligt för barnen... med karuseller och annat som hör till tivolin.

Det var en kraftansträngning att vara god så länge då tivolit stått parkerat rakt utanför mitt sovrumsfönster i fyra dagar. Ungefär 15 meter från mitt sovrumsfönster svingades folk illskrikande till hög pulserande musik i karusellen StarDancer... från 11 till 01.

Och eftersom det inte var den enda karusellen så var ljudvolymen mycket hög från 11 till 01... Lägenheten liksom vibrerade och man fick ha tvljudet på högsta volym för att överhuvudtaget höra vad som sas där.

Någon glad person har lagt ut karusellen på youtube från en helt annan stad.

Fotboja åt alla

Återigen - så oerhört korttänkt. Jag avser naturligtvis förslaget om att sätta fotboja på kriminella ungdomar så de håller sig i skolan på dagarna och hemma på fritiden. Äntligen en reform som skulle kunna utnyttjas till att räta upp de flesta samhällsproblem men då väljer man att stanna vid att omfatta endast en specifik grupp i samhället. Dessutom är den lite väl vag även när det gäller den gruppen.

För det första måste bojan programmeras med respektive nidings schema om den ska ha någon effekt på skolgången i pedagogisk mening. Om bojan inte har koll på att missdådaren ska vara i fysiksalen kl.  8.10 - 9.10 kan ju den minderårige skurken fördriva tiden i korridorerna stoltserandes med sin fotboja.

För det andra måste bojan göras så ohipp som möjligt för att undvika att den transformeras till ett häftigt attribut. Jag vet inte om det skulle räcka med att färga den rosa som man tänkte sig att fångkläderna skulle vara i något land långt borta härom sistens. Jag tycker man ska satsa på lukt. Något riktigt illaluktande borde spridas så fort ett byxben dras upp för att förevisa bojan.

Nå, på vilka andra områden skulle bojan kunna användas?
1. Varför inte till alla tonåringar?
På sin 13-årsdag får man ett paket med hjärtliga gratulationer från staten, innehållandes en fotboja att bäras tills myndighetsdagen inträffar 5 år senare. Det skulle i högsta grad underlätta det svåra tonårsfostrandet för samtliga stressade föräldrar.

2. Alla som överkonsumerar vård dvs framhärdar i att vara sjuka fast Försäkringskassan säger att man inte är det. Dessa människor kunde förses med fotboja som programmerades att larma så fort bäraren närmade sig sin hälsocentral.

3. Alla smånassar och militanta vänsteraktivister kunde få fotboja som larmar när de träffas i grupper överstigande två personer.

4. Familjerådgivningen kunde erbjuda fotboja som alternativ till samtalsterapi. Den otrogna parten bär boja tills lustarna förklingat.

5. På varje arbetsplats har fotbojan sin givna plats. Bort med de stämpelklockor som finns kvar och boja personalen. Mycket mer diskret under förutsättning att alla bär långbyxor.

6. Alla arbetslösa bör förses med fotboja när de registrerar sig på Arbetsförmedlingen. Bojan ska förses med räkneverk och sensorer som kan känna av hur många jobb den ovillige arbetaren söker under dagen. Ersättningsnivåerna kan sedan kopplas till antalet sökta jobb. Motivationshöjande och en påminnelse om att arbetslivet innebär att man ska prestera.

7. Pensionärer ska förses med fotboja på 65-årsdagen. Bojan larmar om de försöker gå ut och handla under lunchtid eller mellan klockan 17 - 18. Då när alla riktiga människor dvs de som arbetar eller är föräldralediga behöver uträtta sina ärenden.

8. När FRA-lagen väl börjat fungera kan alla som hyser olämpliga åsikter förses med boja. Bojan larmar så fort de öppnar munnen i sällskap eller griper efter tangentbordet för att skriva ner sin samhällsomstörtande åsikter.

Ja, egentligen är det ingen ände på antalet användningsområden. F.ö. skapar även detta arbetstillfällen.
Huru många bojor blir det inte!  
Huru många tillfällen till hushållsnära tjänst blir det inte när bojorna ska anbringas på de mer motspänstiga bärarna!

När det gäller bojandet av kriminella ungdomar har jag dock en liten fundering:
Är det ingen som har tänkt på att hemmet kan vara roten till en del ungdomars kriminalitet?
Att hemmet kanske är den minst lämpliga miljön för dem att vistas i?
Att det kanske är därför som vissa drar runt och begår brott?

Fritidsgårdar

Sitter och grubblar på hur vuxenvärlden tänker när det gäller ungdoms/fritidsgårdar och barn och ungdomars tillvaro överhuvudtaget.

Här i vår kommun har vi ett trots allt fortfarande ett antal fritidsgårdar. De är öppna 3 -6 dagar/vecka. Såvitt jag förstår är de öppna mest på vardagskvällarna. Lördagar är det oftast stängt. Nu sägs det mig att de flesta är stängda över sommaren. (Omöjligt att verifiera uppgiften via deras webbplatser, urdåliga informationsytor.) Det kanske ser likadant ut i andra kommuner?

Någon gång under sommaren rapporterades det om kolloverksamheterna som numera allt oftare blir avgiftsbelagda med följden att inte vem som helst har råd att åka på kollo.

Flera rapporter visar att allt fler barn och ungdomar lever i fattigdom. Detta måste bl.a. innebära att de inte hålls med att bo  i sommarstugor eller på resor inom eller utom landet i någon högre utsträckning under sommaren. De vistas således i sta’n.

Vi kan också läsa om problem med gängbildningar runtom i landet. Gäng vars medlemmar oftast är i högstadieålder och t.o.m. yngre. Gäng som våldsamma och aggressiva drar runt på gatorna i jakt på någon att slåss med. Här i sta’n ska polisen satsa extra på att komma till rätta med detta problem. Att det behövs står utom tvekan.

MEN

Huru baklänges förfaller inte det? Att vi låter det gå så långt med nedrustningen av det förebyggande arbetet att det till slut blir polisen som måste hantera våra barn och ungdomar?

Ungdomsgårdar borde vara öppna torsdag t.o.m lördag under terminstid och alla veckans dagar under lovtid. Söndag till och med onsdag kunde man försöka sig på en revolutionerande idé om att förmå barn och ungdomar att vara hemma - hos sig själva eller varandra.

Dessutom borde gårdarna bemannas av ännu fler vuxna. Kolloverksamhet och andra typer av läger borde återupprättas, eventuellt moderniseras till formen, och erbjudas gratis.

Det föreligger en svårighet i att definiera vem som ska erbjudas eftersom vi inte kan tillstå att folk har olika mycket pengar, att vissa är mer i behov av det offentligas stöd. Men tills vi löst den ekonomiska jämlikheten för alla vuxna kanske vi ändå kan tänka ett tag på de barn som har sin uppväxt just nu i fattigdom.