Jag ska be att få deponera min skatt

Enligt hyreslagen kan man som hyresgäst deponera delar av sin hyra hos länsstyrelsen om man anser att hyresvärden inte fullgör sina plikter. Nu har vi kommit till en punkt i samhällsutvecklingen där jag av många skäl i den personliga frihetens namn i valfrihetens Sverige vill kunna deponera delar av min skatt hos länsstyrelsen.

TCO anser att vi med skattemedel ska subventionera hushållsnära tjänster till barnfamiljer för att främja jämställdheten. 90% av kostnaderna ska skattebetalarna stå för när det gäller friska unga människors hushållsarbete.

Hur tänker sig TCO att insikten om att ansvaret för hem och familj är ett gemensamt åtagande ska tränga in i medvetandet hos de unga föräldrarna om vi befriar dem från våndorna att ta egen ställning till hushållsarbetet genom att ge dem en hemmafru under småbarnsåren? Hur tänker sig de jublande unga kvinnorna att detta ska gynna verklig jämställdhet?  

Jag menar...
De patriarkala strukturerna får bidrag till en time-out. När barnen vuxit upp och subventionen upphör slår de till med full, uppdämd kraft eftersom ingenting har krävts av den enskilde patriarken. Den lilla kvinnan har fått vila från städning under småbarnsåren men är naturligtvis fortsatt förtryckt av strukturerna och kommer att foga sig elegant i att bära fram både tofflor och tidning till maken när han kommer hem från sitt viktiga arbete. Den lilla kvinnan jobbar naturligtvis deltid pga strukturerna. Hon ska hämta, lämna barn på dagis och hinna instruera den hushållsnära tjänsten och är hemma före mannen vilket gör att hon har tid att hämta tofflorna.

Hur tänker sig TCO att 90% hushållsnära tjänst ska leda till att arbetsgivarna bringas till samma insikt och se med välvilja på  delad föräldraledighet, kortare arbetstid, delade VAB-dagar?

Jag blir bara trött på den havererade jämställdhetsdebatten som den presenterats i media under sommaren. Skällandet på familjen, gnällandet över hur jobbigt man har det som välutbildad kvinna som fått barn - allt det som Ann Heberlein bemötte i Expressen med bl.a.

"Ett problem i jämställdhetsdebatten är att den hela tiden förs ned på individnivå", säger Maria Sveland förnumstigt. Nej, nej, nej. Det är faktiskt inte ett problem. Det är faktiskt en del av lösningen. Varenda svensk är vid det här laget hjärntvättad med genusteorier sedan barnsben. Vi vet vad vi skall tycka. Problemet är att vi inte omsätter det i praktiken, i våra egna liv, i vår vardag. Den handlar inte bara om strukturer. Det handlar också om individer. Det handlar om dig och dina val och din familj. Ställ för bövelen krav!

Ja, en del kvinnor bör säkert ställa krav om inte sambon, äkta mannen fattar själv, andra behöver släppa taget om hushållet och låta partnern utföra jobben på sitt vis.

Så länge som det förs en politik som
* försämrar sjukförsäkringen
(jag undrar om folk har helt klart för sig vad det som trädde i kraft i somras egentligen innebär)

* tillåter att skattemedel kan bli ren vinst till privata aktörer
(att friskolor inte drivs som non-profit som i exempelvis Nederländerna),

Så länge som opinionsbildare kräver en skattefinansierad förlängning av den egna mamman så de unga föräldrarna kan leka mamma pappa barn istället för att ta det fulla ansvaret i ett samhälle där förutsättningarna för det är annorlunda och bättre än de var för deras föräldrageneration,

Så länge känns det osäkert att överlåta beslutsrätten över mina inbetalda skatter till politikerna och opinionsbildarna.
Så länge vill jag således deponera det av min skatt som inte går till sjukvården i Gävleborgs och Uppsala län.

Fotboja åt alla

Återigen - så oerhört korttänkt. Jag avser naturligtvis förslaget om att sätta fotboja på kriminella ungdomar så de håller sig i skolan på dagarna och hemma på fritiden. Äntligen en reform som skulle kunna utnyttjas till att räta upp de flesta samhällsproblem men då väljer man att stanna vid att omfatta endast en specifik grupp i samhället. Dessutom är den lite väl vag även när det gäller den gruppen.

För det första måste bojan programmeras med respektive nidings schema om den ska ha någon effekt på skolgången i pedagogisk mening. Om bojan inte har koll på att missdådaren ska vara i fysiksalen kl.  8.10 - 9.10 kan ju den minderårige skurken fördriva tiden i korridorerna stoltserandes med sin fotboja.

För det andra måste bojan göras så ohipp som möjligt för att undvika att den transformeras till ett häftigt attribut. Jag vet inte om det skulle räcka med att färga den rosa som man tänkte sig att fångkläderna skulle vara i något land långt borta härom sistens. Jag tycker man ska satsa på lukt. Något riktigt illaluktande borde spridas så fort ett byxben dras upp för att förevisa bojan.

Nå, på vilka andra områden skulle bojan kunna användas?
1. Varför inte till alla tonåringar?
På sin 13-årsdag får man ett paket med hjärtliga gratulationer från staten, innehållandes en fotboja att bäras tills myndighetsdagen inträffar 5 år senare. Det skulle i högsta grad underlätta det svåra tonårsfostrandet för samtliga stressade föräldrar.

2. Alla som överkonsumerar vård dvs framhärdar i att vara sjuka fast Försäkringskassan säger att man inte är det. Dessa människor kunde förses med fotboja som programmerades att larma så fort bäraren närmade sig sin hälsocentral.

3. Alla smånassar och militanta vänsteraktivister kunde få fotboja som larmar när de träffas i grupper överstigande två personer.

4. Familjerådgivningen kunde erbjuda fotboja som alternativ till samtalsterapi. Den otrogna parten bär boja tills lustarna förklingat.

5. På varje arbetsplats har fotbojan sin givna plats. Bort med de stämpelklockor som finns kvar och boja personalen. Mycket mer diskret under förutsättning att alla bär långbyxor.

6. Alla arbetslösa bör förses med fotboja när de registrerar sig på Arbetsförmedlingen. Bojan ska förses med räkneverk och sensorer som kan känna av hur många jobb den ovillige arbetaren söker under dagen. Ersättningsnivåerna kan sedan kopplas till antalet sökta jobb. Motivationshöjande och en påminnelse om att arbetslivet innebär att man ska prestera.

7. Pensionärer ska förses med fotboja på 65-årsdagen. Bojan larmar om de försöker gå ut och handla under lunchtid eller mellan klockan 17 - 18. Då när alla riktiga människor dvs de som arbetar eller är föräldralediga behöver uträtta sina ärenden.

8. När FRA-lagen väl börjat fungera kan alla som hyser olämpliga åsikter förses med boja. Bojan larmar så fort de öppnar munnen i sällskap eller griper efter tangentbordet för att skriva ner sin samhällsomstörtande åsikter.

Ja, egentligen är det ingen ände på antalet användningsområden. F.ö. skapar även detta arbetstillfällen.
Huru många bojor blir det inte!  
Huru många tillfällen till hushållsnära tjänst blir det inte när bojorna ska anbringas på de mer motspänstiga bärarna!

När det gäller bojandet av kriminella ungdomar har jag dock en liten fundering:
Är det ingen som har tänkt på att hemmet kan vara roten till en del ungdomars kriminalitet?
Att hemmet kanske är den minst lämpliga miljön för dem att vistas i?
Att det kanske är därför som vissa drar runt och begår brott?

Jag måste söka för det här

Jag har insett att jag har en alldeles särskild variant av lässvårigheter. Nåt hittills okänt syndrom.
Jag menar så här:
De senaste dagarna har jag grubblat mig blå över rapporterna om det problematiska överskottet i statsfinanserna. Riksrevisionen är starkt kritisk. Låter ju konstigt. Är det inte bra med mycket pengar på kistbotten? Problemet är tydligen att det inte finns någon plan för vad stålarna ska användas till. Ja, det förstår jag är ett problem när så många har förslag på användning - från försvarsförsvararna till den enskilde sjukskrivne. Då blir det ju ännu konstigare. Varför har inte den omvittnat begåvade finansministern en plan? Varför har inte statsministern en plan?

I sökandet på svaret googlar jag och läser artiklar från 2007 - det var samma sak då. Överskott i finanserna och ingen plan. Fast då trodde man att det skulle komma en plan. Nu är vi där igen, Borg har pengar men ingen plan.

Jag läser vidare på nätet. Det är då det händer. Mitt syndrom slår till och jag finner svaret i Svenska Dagbladet.

Ensam och under full koncentration utövar han sin hobby. Att lägga pussel är Anders Borgs sätt att koppla av från sitt hektiska yrkesliv. Och han har strategin fullkomligt klar för sig - först kanterna, sedan himlen.

Aber selbstverständlich! Borg lägger finanspussel. Först sätts ramarna, minska utgifterna till vilket pris som helst. Därefter monteras den nyliberala frihetshimlen. Helheten, samhällsbygget är fördolt länge än. Klart det ligger många bitar kvar på bordet - bl.a. överskottet i finanserna. Eftersom det vidare i artikeln står att pusslen köps på second-hand-affärer så får man ju förstå att det dessutom kan fattas viktiga bitar.

Se'n ser jag att det inte alls handlar om Anders Borg. Det handlar om Ann-Sofie Back, hängiven pusslare. Det är något på tok med min läsförmåga.

Därför törs jag nästan inte fortsätta läsa om de stackars underbetalda VD:arna på Brännpunkt i SvD. Vilka konstiga kopplingar skulle jag inte kunna göra då. Och jag vill ju för allt i världen inte stämplas som någon som "äventyrar det värdet genom populistisk indignation över ett fåtal ersättningspaket."
Värdet som åsyftas är de 50 högst avlönade VD:arnas insatser.


Men lite funderar jag ändå på ordet ersättningspaket. Är det Schlingmannsk nysvenska som konsulten snappat upp? Konsulten argumenterar för höga löner till VD:ar. Men ersättningspaket får mig att tänka på försörjningsstöd enligt Socialtjänstlagen och så illa kan det väl inte vara för de stackars VD:arna? Jag menar, de brukar ju höra till de som vill avskaffa bidrag till det parasiterande folket. Dessutom är väl den gängse tolkningen av ordet paket som metafor, att det innehåller mer än en sak. Vad mer vill konsulten att VD:arna ska få?

Då kan jag inte hålla mig. Jag googlar på ersättningspaket.
Kära gamla Telia har haft vänligheten att lägga ut en pdf om sina regler för ersättningar och där kan man läsa

"Den övergripande principen är att ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare skall vara konkurrenskraftiga för att säkerställa att TeliaSonera kan

attrahera och behålla kvalificerade ledande befattningshavare. Vidare skall enligt den övergripande principen den totala ersättningen bestå av fast lön, årlig variabel lön, långsiktig

variabel lön, pension och övriga förmåner. Sammantaget utgör dessa delar ett integrerat ersättningspaket."

Så långt som till fast lön är jag med. Se'n måste jag använda det Schlingmannska lexikonet.
Årlig variabel lön - bonus oavsett hur årsbokslutet ser ut, bara för att du är så bussig och stannar kvar och inte lämnar oss för något internationellt bolag

Långsiktig variabel lön - Ännu mer bonus om du stannar kontraktstiden ut

Pension - jamen självklart kan du inte leva på den pension politikerna bestämt åt medborgarna i övrigt och du har ju haft så dålig lön - globalt sett - så vi förstår att du inte kunnat pensionsspara som vanligt folk ska göra (när ska de f.ö. fatta att de måste  ta ansvar för sina egna liv, herregud hur skulle det gå om staten skulle sörja för alla) således ingår även pensionsförsäkringar i paketet

Övriga förmåner - allt annat vi kan komma på, endast fantasin sätter gränserna

Nä, det där sista "endast fantasin sätter gränserna" kom inte ur det Schlingmannska lexikonet.
Det var syndromet som slog till.
Meningen är syndromets sammanfattning av Medborgarskolans reklamblad för nya konsthantverkskurser som jag nyss läste.  
Kanske syndromet gjorde kopplingen via informationen om vilka som står bakom Medborgarskolan: Moderata Samlingspartiet,  Fria Moderata Studentförbundet,  Moderata ungdomsförbundet,  Aktiv Ungdom,  Förbundet Aktiva Seniorer och Rojalistiska föreningen.


Så  hittar jag den oförtröttlige Curt Malmborgs pedagogiska förklaring om hur bra allt egentligen är med Försäkringskassan. Då hakar syndromet upp sig på följande
" Det känns bra att konstatera att försäkringen i stort fungerar som den är tänkt. Det vill säga den skyddar mot stora inkomstförluster när man blir sjuk. Och när man inte är berättigad till ersättning så går de flesta tillbaka till arbete eller som arbetssökande. "

I stort? I STORT?!?!?  Ska den inte fungera som den är tänkt helt och hållet, för alla?

Men Malmborg är nöjd eftersom
"Påståendet att Försäkringskassan kastar ut personer till socialbidragsberoende och ökar kommunernas kostnader för socialbidragen stämmer inte. Bara 3 procent får försörjningsstöd."

Bara 3 %? Hur många individer är det? Hur många fungerar inte Försäkringskassan för?
Kan de få ta del av de ersättningspaket det talas om här ovan? Jag menar ,om de anses försumbara i statistiken? Några få , så där? Kanske bara 50 stycken?
Jamen, då är det ju glasklart igen. Enligt syndromet. Malmborg talar naturligtvis om samma personer som konsulten i SvD drar sin lans för. Och de får ju sina ersättningspaket. 
And all is well. Men Borg har ingen plan.
 

Jag måste nog söka för det här.