Intellektuellt ohederlig nationalekonom

Nationalekonomi som teori är just teori. Hur olika åtgärder kommer att påverka ekonomin finns det dessutom olika teorier om och den som lever får se. En nationalekonom har därmed lika stor insyn i framtiden som hart när vilken annan människa som helst. Det är något som nationalekonomen tillika finansministern Anders Borg erfarit och erkänt; teorierna har rasat i den bistra verkligheten.

Dock finns det en absolut sanning i att om jag inte betalar för den vara du producerat så får du inte några pengar av mig. Hur du då ska finansiera utvecklingen av din produkt, marknadsföringen av den, distributionen av den, försäljningen av den rör ju inte mig, är inte min sak att lösa. Nationalekonomen Magnus Wiberg håller i dagens DN debatt fram Linus Torvalds som ett lysande exempel att ta efter för dig som vill producera något i denna nya digitala era.

Linus Torvalds började skriva Linux som ett hobbyprojekt 1991 för att lära sig mer om hur operativsystem fungerar. Linus var då 22 år och studerade vid ett finskt universitet. Han öppnade för andra programmerare att delta i hobbyprojektet med att utveckla Linux. Pionjärarbete på internet.
Linus Thorvalds tog examen 1996. Hans examensuppsats hade titeln Linux: Ett portabelt operativsystem.

Torvalds äger varumärket Linux, och övervakar användning av det. Linux får fritt spridas och användas bara källkoden hålls öppen så att fler kan bidra till Linux utveckling. MEN, vad som sedan infogas i Linux kärna avgörs av Torvalds. Runt Linux kärna utvecklas sedan olika typer av supporttjänster som säljs av olika företag till företag.

Enligt Wikipedia så är inte Torvalds för avskaffande av upphovsrätten:
"Torvalds hittar ofta sig själv i mitten av två oförenliga ideologier: å ena sidan är han en etablerad ikon för open-source rörelsen, o andra sidan har han stött användning av proprietär mjukvara (BitKeeper) och uttryckt att Linuxkärnan kan komma att innehålla stöd för DRM."

Och vad är då proprietär programvara enligt wikipedia?
Jo:
"Proprietär programvara är programvara som har restriktioner (vanligtvis satta av ägaren) vad gäller att använda, modifiera eller kopiera den och alltså saknar de grundläggande friheter som finns hos fri programvara; exempelvis får man inte tillgång till källkoden, man får inte ändra i programmet, och man får inte ge bort kopior. Stängd källkod används synonymt med proprietär programvara, för program där källkoden inte är offentlig.

Det finns både tekniska och legala medel att se till att de restriktioner som finns hos proprietär programvara efterlevs. De tekniska medlen inkluderar att bara distribuera programmet som binärfil utan källkoden och även olika kopieringsskydd, medan legala medel kan vara programvarulicenser, copyright och mjukvarupatent.

Fri programvara har dock också en ägare: denne har givit användaren vissa friheter (och därmed skyldigheter) och ser genom sin upphovsrätt till att dessa efterlevs."

Och vad är DRM?
" Digital Rights Management (DRM) är en samlingsbeteckning för ett flertal olika teknologier som har till mål att från utgivarens perspektiv kontrollera spridningen av digitalt material såsom film, musik, ringsignaler och liknande. Beteckningen har även fått ersättningsnamn som bland annat Digital Restrictions Management, Digital Restrictions Malware och Digital handcuffs, som anspelar på det faktum att teknologin används för att begränsa användarens möjligheter."


Har man sett på själve f-n!
Upphovsrätt, proprietär programvara, se till att restriktionerna efterlevs - allt sådant som kulturens upphovsrättsinnehavare värnar ,lever alltså i sinnet hos Linus Torvalds. Mannen som används som det ultimata argumentet för avskaffandet av upphovsrätten.

En första hint om att han inte alls tänkte släppa ifrån sig möjligheterna till att tjäna någon krona på projektet är just att han ÄGER varumärket Linux och kontrollerar operativsystemets kärna. Kärnan är kärnan i andra företags verksamhet - de som i likhet med Red Hat säljer support och andra tjänster till företag som använder Linux. Torvalds tjänar pengar via avtal med dessa företag om användningen av Linux kärna. Så enkelt var det!

Jag missunnar inte Linus Torvalds att tjäna pengar. Till skillnad från upphovsrättskränkarna som tycker att Per Gessle och Mikael Wiehe tjänat tillräckligt med pengar, alltså. Men jag blir upprörd över att en nationalekonom genar i sanningen och fortsätter sprida myten om att Linux är helt fritt, myten att Torvalds inte har någon upphovsrätt. Att fara ovarsamt fram med sanningen är inte intellektuellt försvarbart.

Vidare är det intellektuellt ohederligt av nationalekonomen att bortse från att utvecklingskostnaderna för Linux i princip var lika med 0 under de år det tog att utveckla grunden. Glada pionjärer bidrog gratis till studentens projekt. Idag sker väldigt mycket av utvecklingen av Linux på samma vis. Programmerare runtom i världen utvecklar nya funktioner och löser problem i systemet. Linus Torvalds bestämmer vilka funktioner som ska tas in i kärnan. Kärnan som affärsidén bygger på. Och det gör Torvalds förbannat rätt i!

Som av en händelse har skivförsäljningen ökat under samma period som Pirate Bayrättegången pågick. Enligt Dagens industri har den ökat med 14 procent. Det har säkert inget som helst samband med hävdandet av upphovsrätten. Åtminstone inte i upphovsrättskränkarnas versioner av nationalekonomiska teorier.


DN    DI   SvD

Extremt glädjande! Att de inte var fler

43,8 % av alla röstberättigade röstade i EU-valet i Sverige.
7,1% av dessa röstade på PP.
Det var inte 7,1% av alla röstberättigade som röstade på PP.

c:a 200 000 individer av 6,8 miljoner röstberättigade personer sa alltså odelat och helhjärtat ja till Piratpartiets krav på kraftiga inskränkningar i upphovsrätten.
200 000 tycker att det är deras rätt att tillskansa sig musik, böcker och film gratis.
Extremt glädjande att de inte var fler.

Ser med stort intresse fram emot rapporteringen av PP:s verksamhet i Bryssel.  Den första fråga media bör ge oss svaret på är vilken grupp PP tänker ansluta sig till i EUparlamentet.

Den samlade högern i EU lär knappast driva PP:s hjärtefråga. Att ansluta sig till den samlade vänstern är förstås en möjlighet. Åtminstone svenska vänstern överväger ju att legalisera upphovsrättskränkningar. Men en sådan grupptillhörighet skulle kanske kunna få ett och annat ögonbryn att höjas bland de som röstat PP till EU. Den gröna gruppen finns naturligtvis också.  Men även om de svenska miljökämparna friat till upphovsrättskränkarna så har den samlade gröna gruppen högst troligt helt andra frågor att slåss för. Fler grupper i minskande storlek finns, dock har ingen av dem inskränkning av upphovsrätten som första fråga.

Återstår då att vara grupplös. De grupplösa har mindre inflytande än de som kan bilda grupper. Men även de grupplösa har ett eget gemensamt sekretariat.  Så risken är stor att PP:s företrädare i Bryssel kommer att trängas vid kopiatorn tillsammans med europeiska högerextremister av en kaliber som minner om 30-talets Europa. Frågan är om de har så stort intresse av vare sig  upphovsrättskränkningar eller att minska övervakning av medborgare.

PP:s företrädare kan således få fem välbetalda år i Bryssel utan att kunna åstadkomma ett jota för sin 200 000 man starka valmanskår. Jag förslår att de av dessa 200 000 som aktivt verkat som nätmobb mot oss som inte delar PP:s åsikter, går i förebyggande terapi  så inte besvikelsen i så fall blir dem övermäktig.


DN     DN     SvD

SvD      Aftonbladet     Expressen