Omåttligt stolt tant

Jag har länge tyckt att texten i mina inlägg har för litet teckensnitt, jobbigt att läsa för mina egna medelålders ögon och därmed kanske även för andra. Eftersom jag bloggar i ett färdigt verktyg och har extremt lite kunskap om html har jag bara funnit mig i detta. Men nu i årets sista timmar for någon sorts kraft i mig och jag började studera stilmallarna. Och se på tusan! Jag lyckades identifiera den del av koden som styr teckensnittstorleken i inläggen och ändra densamma.
Så lite kan göra en medelålders tant omåttligt stolt!
Gott nytt år till mig själv!
Grodängel

Otto har en vän

Förvånad läser jag ledaren i Resumé, skriven av chefredaktören Viggo Cavling. Han rycker ut till försvar för Otto Sjöberg och Expressen från andra sidan jordklotet, "vid kanten av Atlanten i Sydamerika" med argumentet att skandaler är och förblir tabloidernas motor. Cavling skriver:

Vidare har PO Enquist och Anders Ehnmark kommit fram till att Expressen under Otto Sjöbergs ledning blivit av med sin "själ". Här håller jag inte med. Expressens "själ" är och förblir skandaljournalistik. Skandaler är och förblir tabloidernas motor. Under Otto Sjöbergs tid vid rodret har tidningen gått från förlust till vinst och upplagan har gått upp. Han har räddat Expressen och utan Sjöberg och styrelseordförande Thorbjörn Larsson är jag inte säker på att tidningen funnits kvar idag.
Så djup var krisen. Så vad ska då Otto Sjöberg göra nu? Han ska sitta kvar och rida ut stormen. Hans styrelseordförande Thorbjörn Larsson borde omedelbart återvända från sin semester i Afrika och stå vid sin adepts sida. När det blåser i båten är skönt med lite stöd. Detta vet jag av egen erfarenhet.

Ja, det är väl möjligt skandaler är motorn i kvällspressens liv men det är väl inte det debatten om Expressen handlar om? Skandaler är en sak och lögnaktig journalistik en helt annan sak, en skandal i sig. Det förvånar mig att Resumés ledarskribent inte hade någon åsikt i den frågan. Dessutom tycker han tydligen att det är fisigt av Mikael Persbrandt att inte bekosta sin rättsprocess själv, för det har han enligt Cavling råd till, utan låter JK föra hans talan.

Nä, nu återgår jag till den klassiska fisksoppan med aioli som blir en del av nyårsmiddagen i detta hus:

4-5 portioner
1 finstrimlad purjolök
2 skivade vitlöksklyftor
1 pkt saffran
½ tsk hela fänkålsfrön
3 msk vetemjöl
1,2 liter vatten + 2 fiskbuljongtärningar
3 färska flådda, hackade tomater
1½ dl grädde
400- 500 g fiskfilé i mindre bitar
skalade räkor efter plånbok och behag
citronsaft
smör

Fräs lök och vitlök i smör i en stor kastrull.
Lägg i saffran och fänkål.
Strö över mjölet.
Rör om
Späd med vatten
Lägg i buljongtärningar.
Koka 5 minuter
Häll i grädden och de hackade tomaterna
Koka upp
Lägg i fiskbitarna
Koka c:a 6 minuter om det är torsk eller gös
Lägg i räkorna.
Smaka av med citronsaft.
Servera med Aioli.

Gott Nytt År!





Alltför mycket teori i gymnasieskolan? Nä!

Jag fattar inte hur folk kan tycka att gymnasieelver på "mer praktiska" program ska "slippa" läsa så mycket teori? Vill ni dem ont? Tycker ni att elever på de yrkesförberedande programmen ska ha en sämre chans att delta i det moderna samhället?

I dagens gymnasieskola ger samtliga 17 nationella program grundläggande behörighet för att läsa på högskola. Alla program är tre-åriga och har vissa teoretiska kurser gemensamma. Det är de s.k. kärnämneskurserna och det är dessa som av vissa debattörer bedöms vara alltför mycket teori för "de mer praktiskt inriktade" eleverna.
Kärnämneskurserna är följande:
Engelska  A
Estetisk verksamhet  
Idrott och hälsa  A
Matematik  A
Naturkunskap  A
Religionskunskap  A
Samhällskunskap A
Svenska  A och B eller Svenska som andraspråk  A B
Kurserna omfattar 50 - 100 poäng (på gymnasiet betyder poäng timmar)
Kursernas innehåll finns beskrivet i kursplaner som man hittar på Skolverkets sida om Kursinfo

Om man sedan tittar på målet för elevens kunskapsinhämtande under t.ex. Samhällskunskap A får man en bild av hur relevanta dessa kunskaper kan vara för en samhällsmedborgare:
Eleven skall
*ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt
*kunna förstå hur politiska, ekonomiska, geografiska och sociala förhållanden har format och ständigt påverkar såväl vårt eget samhälle som det internationella samhället
*kunna formulera, förstå och reflektera över samhällsfrågor ur såväl historiska som framtida perspektiv
*kunna lägga etiska och miljömässiga perspektiv på olika samhällsfrågor
*kunna använda olika kunskapskällor och metoder vid arbetet med samhällsfrågor
*känna till hur åsikter och attityder uppstår samt vara medveten om hur värderingar och ställningstaganden formas.

(Läs om övriga kärnämnen via länkarna ovan till Skolverkets kursinfo.)

Alltså, kärnämneskurserna är avsedda att ge medborgarkunskaper och verktyg för att kunna leva och verka i ett föränderligt samhälle. Samhällskunskap A handlar om att förstå och utöva demokratin. Religionskunskapen handlar om förståelse för vår och andra kulturer ur religionens perspektiv. Lite halvviktigt kanske, i dessa tider? Naturkunskapen handlar om lokala och globala miljöfrågor. Inte heller helt fel att ha kunskap om oavsett om man är teoretiker eller praktiker. Svenskan handlar om att vidareutveckla den språkliga förmågan samt ge verktyg för att tillägna sig kultur och kunna utöva demokratiska rättigheter och skyldigheter. Vem kan tycka att en framtida rörmokare inte ska ha fått med sig detta i utbildningsbagaget?

Nej, nej, nej, ta inte bort kurserna. Men utveckla själva undervisningen. Allt kan göras urbota själsdödande och i princip allt kan göras intressant och meningsfullt. Det finns fantastiska pedagoger som lyckas med det senare.

På en gymnasieskola i norr arbetar besjälade svensklärare på fordonsprogrammet. Fordonseleverna ska också bibringas kunskap om de gamla klassikerna . När lärarna begrundade detta och det faktum att de flesta av eleverna var djupt ointresserade av att läsa och flera hade lässvårigheter insåg de att de måste göra något annat än att stoppa tjocka böcker i händerna på eleverna. "Något annat" blev då att visa film - de flesta klassiker finns ju filmatiserade - och ta diskussioner utifrån det. Gissa om det blev fantastiska diskussioner om de eviga frågorna med fordonseleverna! De är nu bekanta med såväl Rickard III som Hamlet och andra och har alltså fått samma allmänbildning som andra gymnasieelever.

Åsikter, erfarenheter, stora tankar finns hos alla gymnasieelever - det gäller bara att skapa undervisningssituationer som funkar för alla. Det är det vi ska efterlysa och lyfta fram de goda exemplen (som inte alls är få!) för att få en gymnasieskola för alla.