Hä jär bare egennytta. Som vanligt.
Jag suckar djupt och trött. Så besviken jag blev. På Linderborg.
Denna lysande skribent som är det enda skälet till att jag fortfarande befattar mig med Aftonbladet.
Uppenbarligen ogillar hon Zaremba sedan tidigare. Övergripande ideologi är tydligen viktigare än en sakfråga om den belyses av en ideologisk motståndare. En ideologisk motståndare kan således aldrig tillerkännas rätten att ha rätt i en enskild sakfråga.
Sorgligt att inte Linderborg kunde anlägga ett vänsterperspektiv på sakfrågan, om det nu skulle skilja sig från Zarembas perspektiv just här. Att en viktig lag missbrukas borde uppröra alla. En i mina ögon given vänsterståndpunkt borde vara att gå emot missbruket men försvara lagen som är till för att skydda den som är i underläge. Sorgligt att historikern Åsa Linderborg använde sin tid, sina gedigna kunskaper, sin medieplattform till att snudd på reflexartat flöda ut i personangrepp och slentrianmässig vänsterretorik .
Här känns det som om jag , en liten tant, är något på spåren när det gäller det offentliga debattklimatet. Det handlar inte om debatt, sakfrågor, samhällsutveckling. Nej, det handlar om att befästa sina egna positioner antingen inom politiken eller på kulturdebattens smala lilla plattform där man tydligen måste ha en definierad politisk tillhörighet för att räknas.
Det tror jag i sin tur beror på att man inte kan angripa folk med ideologisk retorik om man inte vet var de hör hemma. Man måste istället ta ställning till sakfrågorna och det blir alldeles för svårt. Ett tydligt bevis på det är att så många nu ägnar sig åt att gräla om huruvida Zaremba är katolik eller jude och vilken grad av konservatism han egentligen kan tillvitas. Sakfrågan begravs i ideologisk avfallshantering. Men debattörerna gör sig själva synliga.
Hä jär bare egennytta. Som vanligt.
Egennytteperspektivet stärktes ytterligare när jag såg SVT:s Debatt häromkvällen. Detta besynnerliga debattprogram som alltmer börjar likna en Jerry Springer-show. För många frågor som hanteras summariskt av både debattörer och debattledare och en debattledare som avbryter och tillåter deltagarna att gasta i mun på varandra.
Med avstamp i den nya tv-serien "Kungamordet" lyftes den viktiga frågan om våld i nära relationer fram till debatt. Varför slår män kvinnor, var rubriken.
Varför slår vissa män kvinnor, borde ha varit en mer rimlig rubrik.
Eller varför inte rent av Varför utövas våld i nära relationer?
Då hade vi fått med även samkönade relationer och det hedersrelaterade våldet. Nej, nu var det frågan om ideologiproduktion och lansering av ny organisation i linje med detta.
Gäster var framförallt Nyamko Sabuni integrations- och jämställdhetsminister, Gudrun Schyman, numera prkonsult och Maria Carlshamre politisk vilde tidigare liberal eu-politiker och hennes två systrar.
Carlshamres och hennes systrars (ja, systrar som i släkt med varandra- inte som i systerskap med all världens kvinnor) egentliga ärende var helt uppenbart att lansera sin egenhändigt startade organisation och sin egen hemsida. En hemsida där man uppmanas att köpa Carlshamres bok och ena systerns skiva om deras egna upplevelser av våld i hemmet samt boka deras föreställning där Carlshamre läser ur sin bok och systern sjunger sina sånger. Organisationens syfte ska vara att driva debatt. Debatt förd av de som personligen upplevt våld i hemmet.
På debattledarens fråga om vad vi ska råda kvinnor att göra, kvinnor som i detta nu är utsatta för våld i hemmet, svarade Carlshamre direkt och tveklöst:
-De ska gå in på www... (och så sa hon adressen till hennes och hennes systrars nya hemsida) och organisera sig.
Ja, det lär ju vara det man mest behöver när man slås sönder och samman av en närstående.
Den syster som inte själv varit utsatt utan var med som anhörig,svävade däremot på målet när hon fick frågan om man som anhörig borde anmäla när man misstänkte att ens syster blev misshandlad. Det var svårt att ta ställning till om man borde anmäla. Däremot skulle man "lyssna och inte förminska hennes upplevelse".
Ett indirekt underkännande av hela rättsstaten, med andra ord.
Den systern har f.ö. stadig förankring i reklam- och medievärlden. Man får snabbt fram en tydlig bild av detta när man googlar hennes namn. Hon vet alltså hur marknadsföringsslipstenen ska dras och hade nu lyckats ta systrarnas hemsida ända in i Debatt.
Schymans egennytteaspekt var att gå upp mot den liberala jämställdhetsministern som det sanna feministiska alternativet. Så Schyman körde fram hela könsmaktsordningsteorin och debatterade enbart med Sabuni. Sabuni klarar sig dock bra i debatter av den här typen. Hon är påläst och blir inte synbart provocerad utan håller sig till att lyfta fram den politik hon driver och hävda att frågan handlar om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld samt förtryck och våld i samkönade relationer.
Men programmet gav även en hysteriskt rolig bild av PK-ismen.
Vilka frågor får man inte diskutera fritt idag i det offentliga PK-Sverige?
Jo, ungefär allt som rör kvinnor, förortsliv inklusive hiphop och graffiti, invandrare, hbt-personer och muslimer. All fri och förutsättningslös debatt stigmatiseras omedelbart och den som INTE frambär tribut till gällande PK-åsikt blir etiketterad som något av främlingsfientlig, sexist, , rasist, heteronormativ, nazist, islamofob, homofob. All intellektuellt hederlig debatt förkvävs med denna metod. Därför diskuterar vi inte frågor i fullständiga sammanhang.Vi delar upp alla frågor i smala bitar och försöker på det viset krångla oss förbi att saker faktiskt är mer komplexa än PK-retoriken påstår.
Så intressant det då blir att iaktta gästerna i ovan refererade debattprogram.
På en och samma rad satt följande personer:
Till vänster i bild Nyamko Sabuni, afrosvensk, minister ,folkpartist
I mitten Dogge Doggelito hip-hop, förorten, invandrarbakgrund (född i Sverige med rötter i Venezuela)
Till höger om honom Gudrun Schyman Feministiskt Initiativ, ett parti som enligt medierapportering runt tidigare visad dokumentär hyser medlemmar som anser att kvinnor som ligger med män är könsförrädare.
Debatten om mäns våld mot kvinnor (Schyman)/ våld i nära relationer (Sabuni) fördes framför och över Dogges huvud. Han borde ha känt sig svettig där han satt. För om Schyman et consortes tagit sig tid att analysera hiphoptexter, en av vänstern omhuldad kulturyttring, skulle de kanske ha önskat fråga Dogge om hans kvinnosyn och hur tongångarna om kvinnor går i hans bekanskapskrets.
Fyra rader ur Latin Kingslåten "Halva inne" kunde ha legat till grund för en intressant debatt mellan de tre i debattstudion:
Du behöver inte skämmas jag tar dig hur du vill
69:an. italienarn, missionär och många till
efter kommer du fråga om jag é din men jag säger
- nej, nej, jag ville bara in!
Men Dogge kunde vara lugn. Naturligvtis skulle han inte få någon fråga om kvinnor och sin kvinnosyn.Så komplexa sammanhang vill inte den offentliga debatten greppa.
Dogge var bara där pga Castros avgång. Dogge älskar Cuba. Man dansar och har roligt. Han älskar Cuba så till den grad att han för ut sin bild av landet i en musikvideo. Halvklädda tjejer dansar och Dogge har roligt. Exilkubanerna som också var inbjudna hade en annan bild av sitt hemland. Men Dogge fick sin video visad i SVT och blev därmed marknadsförd som aktiv hiphopartist. Han kanske ville putsa upp sin image som solkats av att han sålt sig till reklamfilmsbranschen. Dogge är enligt uppgift åsiktsmässigt långt ute på vänsterskalan och det framstår som märkligt att han medverkar i så kommersiella sammanhang. Att göra en karriär på utanförskapet, att hävda kommunistiska värden och göra reklam för konsumtion - går inte riktigt ihop i mitt huvud. Om man inte tar med egennytteaspekten...
skriven
Mycket tänkvärt inlägg! Ja, jag tror också att egennyttan är det primära för de flesta. Hur många politiker väljer till exempel att satsa på politiken av ren och skär idealism? Hur många kritiker skriver rakt ur hjärtat vad de egentligen tycker utan att snegla på vad som är allmänt accepterat och därmed få större respekt och citeras av andra kritiker, d v s förstärka egennyttan.
Kanske är vi bloggare också lite skyldiga. Vi vill ju bli lästa så någon form av egennytta är det nog som driver även oss. Även om vi inte direkt säljer reklamplats i våra bloggar.
Solen lyser från en klarblå himmel så det får nog bli en promenad snart. Förresten, varför kallar du dig tant? Är man femtiotalist så är man väl tjej, för bövelen!