En liten tant - Men lille Knut, han skrattar ut

Men lille Knut, han skrattar ut


När jag tar del av den senaste "konstdebatten" om den "provocerande" utställningen A history of sexAlingsås konsthall kommer jag osökt att tänka på Hasse Alfredssons gamla barnvisa "Kiss å bajs" .

"Men lille Knut, han skrattar ut, bara när nån säger kiss å bajs, ååå kiss å bajs, ååååå kiss å bajs..."

Upphovsmannen till konstverken är Andres Serrano, fotograf med svårartad fixering vid urin. I en artikel hos Kamera & Bild läser jag att hans favoritbild i serien heter Leo's Fantasy och visar en kvinna som kissar i munnen på en man. Sedan tidigare är konstnären mest känd för verket Piss Christ, ett krucifix nedsänkt i Serranos egen urin.

Ifjol fick vi läsa om den spanska konstnären Itziar Okariz som kissade på Norrlandsoperans golv mot betalning. Andra som skulle få för sig att pinka på Norrlandsoperans golv skulle få betala böter.

Nå, vad är det med kiss å bajs som konstvärldens aktörer, såväl konstnärer som konstvetare, inte fått utrett under den vanliga kiss- å- bajsperioden under uppväxten? Vad vill man säga omvärlden? Det är uppenbarligen stort och viktigt eftersom detta tema aldrig anses tillräckligt utforskat.

Jag funderar också över allt detta om hur frygteligt provocerande den här typen av utställningar anses vara. Hur kan det komma sig att nakna människor, erigerade penisar och sex på bild  samt kiss-å-bajs är det som konstvärlden vill "chocka", "provocera" publiken med? Jomenvisst, högerextremister slog sönder Serrano-utställningen i Lund och kristdemokraterna rasar i Alingsås.
Jaha.
Hur oväntat var det?

Och som en given reflex får vi så den stora yttrandefrihetsdebatten. "Konstnären har rätt att uttrycka sig. Vem ska få bestämma vad som är konst".
Och så vidare.
Som vanligt.

(Konstnärer får uttrycka sig. Man behöver dock inte ställa ut deras verk. Den som ställer ut konstnärers verk har tagit på sig att bestämma vad konst är. )

Det är något svårmodigt och patetiskt över det hela. Det offentliga konstlivet går på tomgång. Man intar samma gamla trötta poser och "provocerar" samma grupper med samma trötta upplägg. Man slår in alla öppna dörrar som finns.

Jag föreslår
* att alla offentligt finansierade konsthallar från Moderna Muséet till Alingsås Konsthall  river av alla traditionella provokationskoncept en gång för alla under 2008:
Allt om
sex,
sexuell läggning,
kiss-å-bajs,
angrepp på religioner,
blod och rått kött,
graffiti,
alla former av installationer och annan konceptuell konst
- sånt som har sina givna motståndare som kommer att rycka ut för att angripa med givna argument och metoder och få mothugg av sina lika givna antagonister. Låt pseudodebatterna rasa ut.

Därefter föreslår jag

* att en vandringsutställning med verk av Odd Nerdrum blir först ut i den nya verksamheten. Odd Nerdrum provocerar konstvetarna.

* att nationalromantiken som konstriktning belyses i nästa vandringsutställning,  utan att på felaktiga grunder kopplas ihop med unkna politiska ideologier.

* att akvareller (Lars Lerin for ever!) lyfts fram på bred front

* att måleri återinförs på Konstfack (det har sagts mig att måleri inte längre ingår i utbildningarna därstädes, det är dock hörsägen men om det är sant är det GRÄSLIGT!)

Se'n har även år 2009 gått.
Och KonstSverige har genomgått en välbehövlig rening.
Andra konstnärer som klarat av sin kiss-å-bajs-träning får då utrymme i konsthallarna och vi får dynamisk, spännande konst.

1 carulmare:

skriven

Mm. Fast jag är nog inte helt klar med kiss- och bajsperioden.:) Ibland, ganska ofta, undrar jag varför jag inte tycker om lukten eller åsynen av kiss och bajs... Det skulle vara så mycket lättare med två (mestadels) innekatter, om jag kunde lära mig att känna lite mindre avsmak. Ser man rent förnuftigt på det, så varför skulle en lukt vara bättre än en annan? En näsa kan väl inte veta vad som är bra eller illa?

2 Bloggblad:

skriven

Jag känner att jag är nöjd med att inte ha sett de där bilderna.

Jag tycker om konst som säger mig nåt, men eftersom jag inte förstår ett skvatt av en massa märkliga saker som kallas konst, ska jag nog vara tyst i debatten.

Den mest märkliga tavla jag sett, nej, de var två! är en vit duk med en liten rund blå fläck. Den hette: Pling. Nästa tavla hade en liten rund blå fläck samt en liten röd rund fläck. Den hette: Pling plong.
Att jag alls gick på utställningen, berodde på att den hette "Musik"-nånting.

3 Bloggblad:

skriven

Förresten - tack för ett bra inlägg. "Den som ställer ut har tagit på sig... " bra sagt.

4 Gubben:

skriven

Men vad är nu detta? När jag läste ditt inlägg tidigare bestämde jag mig för att återvända - bara för att läsa en massa arga kommentarer och få tillfälle att heja på lite!
Men det kanske bättrar på sig *ler*

5 En liten tant:

skriven

carulmare: Serrano mf.l. verkar ju inte känna avsmak så det är nog en annan problematik. Men eftersom kiss-å-bajs är avfall så är det väl inte konstigt om du tycker det luktar illa? Näsan kanske inte vet men det är väl hjärnan som bestämmer i vilket fack den sorterar in lukten?

Bloggblad: Jag är intresserad av konst och går gärna på allehanda utställningar. Mitt krav är också att konsten ska säga mig något och det är ju inte alls samma sak som att jag bara skulle gilla föreställande konst, som många får för sig när man säger att man vill att konsten ska säga en något.

Konst av ovan beskriven sort väcker ingenting hos mig. Den är mig fullkomligt likgiltig. Och det måste väl vara ett gigantiskt misslyckande för såväl konstnär som gallerist - att ha skapat och ställt ut likgiltig konst?

Att folk blir förbannade är inte nödvändigtvis synonymt med att konsten väckt något hs folk. Konsten kan fortfarande vara helt likgiltig men man blir förbannad för att pengar slösas på likgiltiga verk när det finns så mycket annat spännande.

Gubben: Jag förstår att du är besviken. :-)
Men jag tror inte att konstvetare läser bloggar i någon utsträckning och de som till äventyrs finns i bloggvärlden vet inte hur de ska angripa ett inlägg som inte rasande skriker att "Alingsås ställt ut porr och att det inte är konst".

6 En liten tant:

skriven

Lars Anders:
Jag tänkte mig att Odd Nerdrums erigerade penisar skulle kunna vara en brygga för konstvetarna. Jo, han är ju ytterligt framgångsrik och kan sitt hantverk.

Tack för intressanta och trösterika länkar!

7 Ingrid Käfling:

skriven

Jag fortsatte aldrig med 60 poäng i konstvetenskap eftersom jag tyckte den mesta konsten efter 1950 var helt meningslös. Åtminstone den där man kastade färg på väggen eller slängde sig ut genom ett fönster på andra våningen. Det var s.k. installationer. För några år sedan var det en utställning på Malmö Konstmuseum där golvet var fullt av komockor. Även det skulle vara konst! Roligt inlägg att läsa.

8 ab:

skriven

Provocerad...? Kiss, bajs och porr är ju standard. Gäsp.

9 Inga M:

skriven

Oj, vilken kärnfull drapa Tant! Det här är bara så bra uttryckt med att konstnären har sin fulla rätt att uttrycka sig men att den som ordnar en utställning har ett ansvar för det urval som presenteras och sin del i def av vad som är konst.
Utställaren har inte enbart rollen av att passivt åse och fogligt återspegla den konst som produceras för tillfället.

Jag ränner ju på utställningar när tillfälle ges och jag har väntat länge på att den här fixeringen vid kroppsvätskor, kött och annat fjoms ska gå över. Men Ditt förslag är inte så tokigt. Om man verkligen frossar i det här under ett år så kan ingen i fortsättningen komma och motivera sitt köttslamsiga / religions / sex / bajs -äckliga konstverk med att det är konst för att det är provocerande. Möjligtvis provocerande tråkigt för detta kommer att stå oss alla upp i halsen efter en massiv exponering under ett helt års tid.

Sen kan jag ju bara instämma i att norske Odd och Lars Lerin är värda uppmärksamhet. De har ju båda nått ut till vanligt folk med sina bilder, långt utanför de traditionella konsthallarna. Odd Nerdrum har ju sitt klassiska självporträtt i kungadräkt med den ståtliga penisen, men det får väl mer ses som att ge fingret åt den etablerade konstvärldens föraktet för traditionellt måleri.

10 En liten tant:

skriven

Ingrid Käfling: Komockor?!?!? Ur vilka djupa insikter sprang detta "verk"? Tröttsamt.

ab: Ja, jag gäspar ikapp med
dig.

Inga: Jag tänkte mig att ett år av kiss-å-bajs skulle ha samma effekt som när barn "föräter" sig på något. För mycket glass kan skapa motvilja mot glass för resten av livet. Har egen erfarenhet.

11 Börje:

skriven

Ha ha. Bra skrivet. Gissar att tant ganska exakt fångar en stor del av svenska folkets åsikt och därtill en betydande del av den konstintresserade allmänhetens.

Samtidskonsten verkar tyvärr bli alltmer ointressant. Inte för att den skulle vara svår att förstå utan för att den inte handlar om något som inte sägs bättre på annat sätt eller inte redan är genomdebatterat i media. Dess uttrycksformer når ytterst sällan målet - att provocera eller ens att beröra. Hur skulle det gå till att idag provocera
med en konstutställning när hela svenska folket har dagliga provokationer via media rakt in i vardagsrummet?

"Den som ställer ut konstnärers verk har tagit på sig att bestämma vad konst är" - Detta är dessvärre faktiskt en nära nog precis definition av det gällande konstbegreppet enligt den institutionella konstteorin.

Mer om kiss och bajskonst här.

12 Börje:

skriven

Oj då, det funkade visst inte med html-kod så här är länken till kiss- och bajskonst som skulle varit med i kommentaren ovan:
http://hoglander.se/blog/2007/04/13/samtidskonsten-stinker-av-kiss-och-bajs/

13 Börje:

skriven

Bloggblad:
"Den mest märkliga tavla jag sett, nej, de var två! är en vit duk med en liten rund blå fläck. Den hette: Pling. Nästa tavla hade en liten rund blå fläck samt en liten röd rund fläck. Den hette: Pling plong."

Det du såg var med största sannolikhet en utställning av Olle Bonnier, som försökte kombinera bild och musik. Han är en av mina favoriter. Med den provocerande samtidskonsten har han inget att göra.

Olle Bonnier är en av sveriges största konkretistiska målare och som "modernist" betraktas han säkerligen av samtidskonstens förkämpar som en historisk dinosaurie. Läget på konstfronten är med andra ord ännu mycket värre än man vågar tro!

14 En liten tant:

skriven

Börje: Tack för underhållande länk! Gav ju onekligen stöd till min kritik.

Din fråga " Hur skulle det gå till att idag provocera med en konstutställning när hela svenska folket har dagliga provokationer via media rakt in i vardagsrummet?" sammanfattar alltihop.

Konstvetarna, konstetablissemanget och de av dessa omhuldade "provokatörerna" borde nog göra upp med sin självbild av att vara de som står för provokationerna som väcker det drönande folket till insikt.

Ditt inlägg i din blogg om historiemåleri är också intressant.
http://hoglander.se/blog/2007/12/10/det-mest-otidsenliga/

15 Syster Yster:

skriven

När man har varit och sett riktig konst och sedan ser alla installationer av de mest märkliga slag så funderar hjag på vad syftet är. Vill man sälja? Vem skulle isåfall köpa en bild där en kvinna har halva armen upp i en mans anus? Kan man ha det i vardagsrummet? Vad tycker isåfall ev.barn?
Att måla för sin försörjning var väl många gånger huvudsyftet förr!
Visst man kanske blir berömd men för vad och till vilken nytta, om konstnären fortsätter i samma spår?
Bra inlägg

16 En liten tant:

skriven

Syster Yster: Någon måste väl köpa "konsten" för vad lever konstnären av annars? Men man undrar som sagt vem som vill ha den på väggarna därhemma.

Kommentera här: