En liten tant - Nytt svar till Anna (Rosetta Sten)

Nytt svar till Anna (Rosetta Sten)

Hejsan Anna!

Jag tror som du att vi inte står så långt ifrån varandra. Jag tycker också att det är berikande att diskutera och bryta sina egna argument mot andras.

Nu har vi kommit därhän att det egentligen är den ekonomiska upphovsrättens vara eller inte vara som vi diskuterar. Vi är överens om att upphovsmän ska få ersättning för sitt arbete. Vi vet båda att konstnärligt arbete inte är den lättaste vägen till de snabba pengarna och beroende på vilken konstform man ägnar sig åt är själva skapandet förknippat med olika stora utgifter. Men utgifter finns alltid.

Att mångfaldigandet av det skapade sedan är busenkelt och billigt idag förbilligar inte själva skapandet i nämnvärd grad.  Det är själva grunden till att en upphovsman faktiskt behöver få in pengar för att möjliggöra fortsatt skapande. Och nu avser jag inte ens den avlägsna möjligheten att kunna leva på sitt skapande. Jag menar material och prylar som krävs för att kunna skapa det man skapar. Akvarellpapper kostar. Kameror kostar. Instrument kostar. Datorer kostar. Inspelningsutrustning kostar. Inget av detta går att få åt sig via fildelning.

Oavsett vem som vill förändra upphovsrätten genom att inskränka den enskilde upphovsmannens rätt så anser jag att det är ett övergrepp mot upphovsmännen. Vill en pirat inskränka rätten är det ett övergrepp. Vill storbolagen inskränka rätten är det ett övergrepp.

Således kommer jag att idogt bekämpa alla försök även från storbolagens sida att inskränka min upphovsrätt.

Jag tycker att man tittar på fel sak eller snarare från fel håll när man diskuterar vem som ska kontrolleras när det gäller fildelning. Att behöva scanna varje individs Internettrafik är i sanning en rent orwellsk framtidsvision. Får FRA-lagen att framstå som en fis i rymden.

Det handlar inte om att välja mellan totalt fri fildelning eller total kontroll. Det handlar om individens rättigheter i ett nytt teknologiskt paradigm med nya distributions- och kommunikationsmöjligheter.

Min uppfattning är att de som ska kontrolleras är de som möjliggör fildelning i stor skala. Det vill säga de som driver portaler för fildelning och tar in intäkter till sig själva och sin egen verksamhet via reklamfinansiering. Det som fildelas där bör gå att kontrollera genom att räkna antal nedladdningar. Den som har upphovsrätten till det nedladdade ska då få del av de intäkter sajten som sådan genererar via reklamintäkterna.  Men det förutsätter att upphovsrättshavaren gått med på att låta sina verk fildelas via den sajten. Om en upphovsrättshavare inte ingått avtal om att låta verken fildelas, ja då får sajtägaren inte heller göra det möjligt att ladda ner dessa verk.

Jag inser att även detta scenario blir svårt att kontrollera men jag anser att kontroll inte är det vi främst ska ägna oss åt. Däremot förhindrar detta scenario folk från att tjäna pengar på andras skapande genom att leva på reklam för möjligheten att ladda hem böcker, musik, film, bilder utan att upphovsmannen får ersättning.

Jag inser också att det ändå kommer att sitta folk som på rent trots lägger upp sajter utan reklam där fildelning pågår för fullt till framför allt storbolagens förtret. Men det jag är ute efter är att skapa en kultur, en attityd som innebär att upphovsmännen har rätt till sina verk och vill någon annan ha verken ska de även bidra till upphovsmännens utgifter. Att den som snyltar framstår som just en snyltare och inte någon frihetsfrämjande person.

Se'n finns ju möjligheten att upphovsmannen avstår från att begära ersättning för nedladdningen och hittar andra vägar att finansiera sin verksamhet. Det står upphovsmannen fritt. Om upphovsmannen äger upphovsrätten alltså.

Att förkorta upphovsrättstiden till 5, 10 eller något annat antal år med hänvisning till att som du skriver "de flesta verk ekonomiskt döda långt innan tio år har gått och skulle de händelsevis fortfarande dra in pengar efter så lång tid, så har upphovsmannen antagligen fått en rejäl slant i vilket fall" anser jag vara ett alldeles för enkelt resonemang.  

Det är inte alldeles ovanligt att upphovsmän slår igenom, når ut till en större publik efter lång tid av skapande arbete utan större publika framgångar.  När detta genombrott sker, väcks ett intresse för tidigare verk av samme upphovsman.

Är det då rimligt att alla utom upphovsmannen själv ska kunna tjäna pengar på verket genom reklam från fildelningssajter eller genom att använda verken i andra sammanhang, på andra sätt?
Dan Brown är ett exempel. Jag gillar inte hans böcker men är beredd att strida även för hans upphovsrätt. I och med succén med Da Vinci-koden blev det ett sug efter hans tidigare böcker som inte sålt nämnvärt tidigare. Varför skulle han inte få tjäna pengar på sina tidigare verk?

Ett annat exempel skulle kunna vara jag själv.
Tänk dig det här:
Jag har fått jättefina recensioner för alla mina böcker så även min barnbok som sedan har sålt jättedåligt eftersom den ligger på ett bolag som inte har marknadsföringsresurser. Jag hade inte råd att ge ut den på eget förlag men ville få ut boken eftersom jag är väldigt nöjd med den. Därför skrev jag avtal med ett bokförlag.

Boken är kul och har en massa roliga figurer med. Säg att om 15 år då boken varit ute i 20 år (och jag fortfarande lever) så läser plötsligt en filmskapare boken och blir förtjust. En barnfilm görs. Stor succé. Faktiskt internationell succé. Överallt kan man sedan köpa tröjor med figurerna på, muggar, spel, leksaker, chokladaskar osv av merchandise med mina figurer på. Massor av människor tjänar stora pengar på detta från filmskaparen till alla som utnyttjat succen till kringprodukter. Men i Piratpartiets Sverige tjänar inte jag, författaren ett enda öre på detta. Eftersom den ekonomiska upphovsrätten har upphört efter 5, 10 15 år eller var nu den nya gränsen ska gå. Det tycker jag är orimligt. Jämför bara med en företagsledare som gör investeringar som inte börjar generera vinst förrän efter 5, 10, 15 år - ska den personen inte få tillgodoräkna sig dessa vinster då? På samma vis investerar ju kulturarbetare i sin verksamhet.
Så länge jag lever ska jag naturligtvis ha upphovsrätten till mina verk.

När det gäller de 70 åren efter upphovsmannens frånfälle så håller jag inte med dig. Jag anser i likhet med gällande lag att en immateriell kvarlåtenskap (dvs upphovsrätten till skapade verk) är jämställd med en materiell kvarlåtenskap. Den dag alla accepterar att allt som inte är reda pengar i ett dödsbo går över till allmänheten och inte till arvingarna - ja, då ska naturligtvis även den immateriella kvarlåtenskapen behandlas likadant.

Att tjäna pengar på merchandise och annat är förvisso en väg. Dock förutsätter det att man nått en viss nivå när det gäller framgångar. Men framför allt förutsätter det att upphovsmannen har den ekonomiska rätten till sitt verk. Annars kan vem som helst göra dockor av mina egenpåhittade figurer och kränga dem utan att jag kan hävda att jag ska ha del av förtjänsten.

Du skriver: "Slutligen har vi det där med avtalsskrivande. I nuläget får ett fåtal överhuvudtaget möjlighet att skriva kontrakt med ett bolag."
Absolut, jag håller helt med dig om det och att kontrakten tenderar att bli rena slavkontrakt.
Det är inte lätt att värja sig och man måste vara stark i anden. Jag vill gratulera dig till att ha varit både framsynt och en duktig förhandlare som värnat din rätt att även erbjuda boken för gratis fildelning. Bra jobbat!

Att hitta andra vägar utanför bolagens kontroll är vi helt överens om. Du skriver också:
Jag vill se fler upphovsrättsmän som tar sitt öde i sina egna händer och där tror jag att fildelning och annan spridning på nätet kan vara till stor hjälp."
Där är vi så överens så det blir nästan larvigt.
Men jag hävdar att upphovsmännen ska ha sin hela upphovsrätt kvar för att till fullo kunna bidra till att utveckla den nya sköna värld som vi ser för oss på kulturens område.

Så för att sammanfatta min inställning:
Jag är inte emot fildelning
Jag är emot avsaknaden av en etisk dimension i den allmänna debatten om möjligheterna med Internet.
Jag är för alla människors rätt till frukten av sitt eget arbete.
 
Mina allra bästa hälsningar
En liten tant

1 Tor:

skriven

Hej. Kul med denna offentliga diskussion. Ett par reflektioner:



Uttrycket "rätten till frukten av sitt arbete" är ett väldigt luddigt uttryckt. Det användes av Locke för att rättfärdiga när någon kunde anses äga en bit land som tidigare legat öde. Uttrycket är inte allmänt applicerbart på vare sig fysiska eller abstrakta ting. Om jag jobbar som skogshuggare, äger jag då rätten till de nedhuggna träden? Om jag kommer på en matematisk formel, äger jag då ensamrätten till den formeln med rätt att hindra andra från att använda den? Om jag som kulturarbetare skapar ett eget verk där jag använt mig av min kännedom om vårt gemensamma kulturarv, har jag då mutat in en ödetomt i den litterära rymden eller har jag ockuperat/beslagtagit någons egendom i samband med mitt skapande?



Och om upphovsrätten skulle vara en naturlig rättighet lik äganderätten, varför är den då tidsbegränsad?



Den enda vettiga synen på upphovsrätt är att den är ett utilitaristiskt (nyttobaserad) statssanktionerat monopol på mönster och uttryck i syfte att skapa incitament för skapande så att frukterna kan komma hela samhället till del. Ifall upphovsrätten inte kan uppnå detta mål kan den inte längre anses vara rättfärdigad. Om man uppfattar upphovsrätten på detta sätt blir det också tydligt varför man noga måste väga för- och nackdelar emot varandra. De som ser det som en naturrätt är ofta inte ens intresserade av denna avvägning.



Du skrev "Min uppfattning är att de som ska kontrolleras är de som möjliggör fildelning i stor skala"

Möjliggör Google fildelning med sina länkar?

Var drar man gränsen? En viss procent av innehållet?

Man får heller inte glömma att fildelningsprotokollen kommer att bli allt mer decentraliserade ju mer centrala servrar attackeras. Till slut står nog valet trots allt mellan integritetskränkande övervakning och att luckra upp dagens upphovsrätt.

2 Anders Troberg:

skriven

Titta på öppna licenser som tex GPL. De stoppar inte på något sätt din rätt att ta betalt för din produkt, enda skillnaden är att andra har samma rätt.



Det funkar alldeles utmärkt med programvara, titta tex på RedHat Linux eller någon av de andra kommersiella Linuxarna. Folk vill betala till den som skapar produkter de gillar.

3 En liten tant:

skriven

Tor:

Om jag äger träden är de mina när jag huggit ner dem.

Om du äger träden och jag hugger ner dem är de dina om inte du väljer att skänka dem till mig. Det troligaste är att du och jag ingått ett avtal där jag utför arbete åt dig mot ersättning – en annan frukt av mitt arbete s.a.s.



Om du äger träden, jag hugger ner dem och tar dem – då stjäl jag träden ifrån dig.



Angående matematiska formler så finns det reglerat i patenträtten. Om jag uppfinner en ny generator med hjälp av en matematisk formel jag också kommit på, så är generatorn (den tekniska lösningen) patenterbar men inte den matematiska formeln för hur generatorn ger ström.



Därav följer att en bok jag skrivit med utgångspunkter i vårt gemensamma kulturarv är att likställa med generatorn. Kulturarvet är då att likställa med den matematiska formeln. Boken har verkshöjd och är upphovsrättsskyddad. Om den inte har verkshöjd är den ett plagiat.

4 En liten tant:

skriven

Anders Troberg:

OK, då ger vi oss på att reda ut Open Source vs konstnärliga produktioner.



1. Vi är många som är tacksamma mot alla de som utvecklat alternativ till Microsofts produkter. Men bara för att folk får tillgång till källkoden och får vara med och mecka så betyder det inte att upphovsmannen frånhänt sig upphovsrätten.



2. Om vi tar Linux som exempel så är det ett projekt som Linus Torvalds startade när han var student vid ett finskt universitet. Han öppnade för andra att delta i utvecklingen. Hans syfte var från början bara att lära sig själv mer om systemutveckling.



Idag är Linux fortfarande fri för nedladdning och vidareutveckling. Men vad som kommer med i Linux kärna bestämmer fortfarande Linus Torvalds.



Han äger dessutom varumärket Linux vilket gör att han kan tjäna pengar via enterprise-versioner till företag, supportavtal, konsulting,och försäljning av stödapplikationer. Och ha kontroll över på vilket sätt och i vilka sammanhang Linux får användas. Exempel på företag som hanterar enterprise-versioner av Linux är Red Hat.



Mozilla med webbläsaren Firefox drar in pengar via bidrag och genom att Google betalar stora pengar för att ligga som förvald sökmotor i webbläsaren. Men ingen annan än de som ursprungligen kläckte idén kan använda grejorna för att tjäna pengar.



Således behåller de idékläckarna inom Open Source-rörelsen ändå kontrollen över sin idé. Och VÄLJER SJÄLVA hur de vill dela med sig av sina verk.



Det är den rätten ni vill beröva upphovsmän inom litteratur, musik och konst.

5 En liten tant:

skriven

Anders Troberg:

En fråga jag glömde

Du skriver: "Folk vill betala till den som skapar produkter de gillar"



Så du menar att om jag inte lyckats att få folk att betala så beror det på att folk inte gillar mina verk?

6 Tor:

skriven

En liten tant:

Visst, i trädhuggarexemplet får du kompensation, men det beror på ett frivilligt ingånget avtal och följer inte av någon automatisk rätt till frukten av ditt arbete. Det är ofta så - man äger det man producerar eftersom man redan ägde råvarorna som det är gjort utav. Lockes princip har ofta missuppfattats som att man rent generellt skulle ha rätt till frukterna av sitt arbete, vilket naturligtvis är helt barockt och ännu absurdare om man talar om idéer som inte är skyddade ens enligt dagens immaterialrätt. Jag hoppas att vi härav kan enas om att upphovsrätten inte är någon grundläggande rättighet i stil med äganderätten, utan en nyttomaximerande konstruktion där man får balansera det onda (spridningsmonopol och eventuella åtgärder för att kunna upprätthålla detta) mot det goda (förhoppnings fler och mer högkvalitativa kulturella yttringar). Patenträtten är ett ännu striktare monopol, varför patent är ännu mer tidsbegränsade för att minimera skadan. Jag tycker inte att detta synsätt i sig devalverar upphovsrättens värde, men det gör det mycket lättare att föra en vettig diskussion.



Av ovanstående följer att upphovsmän inte kan ha rätt till längre skydd än vad som ger rimliga skaparincitament i förhållande till samhällsintresset av fri tillgång till verken. En livslång upphovsrätt är således ingalunda en självklarhet. Det följer också att om det redan utan ekonomisk upphovsrätt finns starka incitament för skapande kan det finnas fall då upphovsrättens negativa konsekvenser överväger fördelarna.



Slutligen skulle jag vilja säga att jag sympatiserar med grundtanken bakom upphovsrätten, men i verkligheten och med den starka upphovsrättslobby så blir konsekvenserna ofta övervakning, rättsosäkerhet, oproportionerligt hårda straff (liksom för att statuera exempel) och att en hel generation klassas som kriminella med allt vad det innebär för respekten för lagen. Jag är alltså kluven. Hur som helst, så tycker jag att vi ska försöka hitta en gemensam grund som gör att frågorna kan diskuteras på ett meningsfullt sätt. Om vi kan enas om att upphovsrätten är nyttomaximerande så kan vi övergå till att diskutera avvägningen mellan fördelar och nackdelar, vilket är mycket mer intressant.

7 Tor:

skriven

Förresten, den här föreläsningen med Lessig (mannen bakom creative commons) är nästan obligatoriskt. Kanske har du redan sett det. Rekommenderas varmt:

http://www.ted.com/index.php/talks/larrylessigsaysthelawisstranglingcreativity.html

8 Micke vK:

skriven

"Min uppfattning är att de som ska kontrolleras är de som möjliggör fildelning i stor skala. Det vill säga de som driver portaler för fildelning och tar in intäkter till sig själva och sin egen verksamhet via reklamfinansiering."



Konsekvensen av det skulle bli straffrihet för fildelning, eftersom den inte behöver portaler eller kommersiella aktörer. Se t ex DC-nätverket. Pirate Bay är inte en nödvändig komponent i fildelningspusslet.



En annan konsekvens av det är att möjligheterna öppnas för att fälla också andra sökmotorer än torrentsajterna. Vad hindrar en domstol från att konstatera att även Google möjliggör piratkopiering i stor skala?

9 Tor:

skriven

@Micke vK:

Du skriver att DirectConnect-nätverket inte behöver portaler eller kommersiella aktörer. Det senare stämmer - fildelningsinfrastrukturen är inte särskilt beroende av kommersiella aktörer. Men visst används portaler: hubbar. Dessa hubbar är i dagsläget centrala servrar som fyller samma funktion som Pirate Bay, dvs. att låta användare hitta varandra och varandras filer.

10 Sture:

skriven

Det finns fortfarande inte en enda mening någonstans bland alla dessa teorier av Tor och Anders Troberg mfl som förklarar varför en författare inte själv skall få välja hur dennes verk skall vara publicerat. Liknelser med skogshuggare etc föklarar det inte. Varför skulle inte upphovsmakaren få välja själv?



Man göra många liknelser för att påvisa olika saker - min granne använder varje natt (utan mitt tillstånd) min bil för tur-retur färd mellan Göteborg och Stockholm och han adderar därmed 600km till milräknaren varje natt. Min bil har då minskat i värde fast att jag har bilen kvar.

Jag odlar äpplen och försörjer mig på att sälja dem - min granne tar varje natt 100 av mina äpplen - jag har träden kvar - men jag tjänar mindre pengar än om jag hade kunnat sälja även de äpplen grannen tog.

Nu upptäckte jag dessutom att grannen står på min tomt varje natt och säljer de 100 äpplena han tagit och då med hjälp av min vagn, och min reklam skylt med mitt namn på skylten.



När en låt spelas på radio betalar radiostationen en avgift oavsett hur många lyssnare de har. Ett program utan en enda lyssnare betalar fortfarande för den musik de spelar. En bittorrent fil på TPB eller på Tankafett, eller på Mininova (Mininova avlägsnar dock illegala filer efter krav från upphovsmakare) har inte mindre funktion eller möjlighet än en spelad låt på Radio, snarast tvärt om.



11 Jesper:

skriven

Sture, ett möjligt svar på frågan om varför en författare inte själv kan få bestämma om haons verk skall få fildelas får du om du svarar på frågan varför inte författare själva får bestämma om deras verk skall få finnas begagnade på antikvariat. Nu är jag iofs ute på djupt vatten eftersom jag bara gissar att antikvariaten inte behöver bry sig om vad författarna till böckerna de säljer tycker, rätta mig gärna om jag har fel.

12 Sture:

skriven

Författaren har redan fått betalt för exemplaret av boken som sedan säljs vidare på antikvariatet. Personen som köpte boken först betalde för sin kopia av boken, fick sin läsupplevelse och valde sedan att sälja bokexemplaret vidare. Det hade varit värre om läsaren valt att kopiera boken i 12 000 000 ex och sedan ställa ut dem gratis vid varje buss och tunnelbanestation.

13 Anders Troberg:

skriven

"Du skriver att DirectConnect-nätverket inte behöver portaler eller kommersiella aktörer. Det senare stämmer - fildelningsinfrastrukturen är inte särskilt beroende av kommersiella aktörer. Men visst används portaler: hubbar. Dessa hubbar är i dagsläget centrala servrar som fyller samma funktion som Pirate Bay, dvs. att låta användare hitta varandra och varandras filer."



Tja, ta eDonkey/eMule då. Den kan köras serverlöst.



"Det finns fortfarande inte en enda mening någonstans bland alla dessa teorier av Tor och Anders Troberg mfl som förklarar varför en författare inte själv skall få välja hur dennes verk skall vara publicerat."



Antagligen för att vi inte vill begränsa hur en författare publicerar sitt verk, lika lite som vi vill begränsa andras rätt att publicera verket.



"Man göra många liknelser för att påvisa olika saker - min granne använder varje natt (utan mitt tillstånd) min bil för tur-retur färd mellan Göteborg och Stockholm och han adderar därmed 600km till milräknaren varje natt. Min bil har då minskat i värde fast att jag har bilen kvar."



Mer relevant liknelse:



Du har en Ferrari. Grannen köper en Fiero, går monster garage på den och köper ett kit som gör att den blir en Ferrari-replika. Han gör en kopia. Är din Ferrari mindre värd då?



"När en låt spelas på radio betalar radiostationen en avgift oavsett hur många lyssnare de har."



Som bara fördelas till STIM-anslutna artister och inte enligt någon fördelning baserat på hur mycket de spelas. De artister som inte vill vara med i STIM eller som spelas i annan proportion än deras försäljning får inte korrekt ersättning.



"En bittorrent fil på TPB eller på Tankafett, eller på Mininova (Mininova avlägsnar dock illegala filer efter krav från upphovsmakare)"



Det gör även TPB, baserat på tidigare prejudikat som säger att länkning inte är olagligt.

14 Sture:

skriven

Som sagt man kan göra liknelser för att påvisa vad man vill. Nu låter det ju inte som om din grannes Fiero blir en exakt kopia av Ferrarin, det låter inte heller som om om han tillverkar 12 000 000 exemplar av bilen som han sedan skänker bort.



De artister som inte är med i STIM kan stipulera att det kostar 12 000 000 kr per gång de spelas varpå inga radiostationer hade spelat dem. Men det är artistens val.





Sedan e jag nog lite trög, vad menar du med



"Det gör även TPB, baserat på tidigare prejudikat som säger att länkning inte är olagligt."

15 En liten tant svarar alla:

skriven

Nu drar jag streck i den här debatten. En debatt som jag tycker varit intressant och förts i ett vettigt tonläge. Det är uppenbart att det finns många åsikter som vi delar men också några där vi står på helt olika sidor. Kultursyn t.ex. om det som skapas inom kulturen är att likställa med vilken annan produkt som helst.

Det har varit ytterst intressant att hysa den här debatten i min blogg.Stort tack till alla som deltagit.



Och Sture: What can I say! Extra stort tack för att jag fick åtminstone en vapendragare när det gällde själva upphovsrätten.



En Liten Tant has left the building

16 Anders Troberg:

skriven

Ett kort inlägg i diskussionen, fast den är avslutad, för att svara på en direkt fråga.



"Sedan e jag nog lite trög, vad menar du med



"Det gör även TPB, baserat på tidigare prejudikat som säger att länkning inte är olagligt.""



TPB tar bort olagliga torrents, tex barnporr. Däremot, eftersom det finns prejudikat på att det är OK att länka till upphovsrättskyddat material, tas inte sådant bort då det inte strider mot svensk lag.



Om jag minns rätt så var prejudikatet ett fall där någon had photoshoppat kreativt med porrbilder och kungafamiljen, och sedan lagt små bitar av bilden på olika personers servers, varje bit för liten för att vara identifierbar. Sedan hade de på sin egen server bara en HTML-sida som länkade in de externa bildfragmenten på rätt ställe, så att bilden kunde ses. Domstolens utslag var att fragmenten var harmlösa, och därmed kunde inte de servrarnas ägare hållas ansvariga, och HTML-sidan innehöll inte bilden, den bara länkade till data på andra servers, så den var inte heller ansvarig.



Ganska exakt hur bittorrent funkar också.

17 Sture:

skriven

Anders:

Om igen blir det en teknikalitet om hur en fil är uppbyggd.

Jag tror att vi kommer att se en reglering som inte tar hänsyn till om det är en bittorrent fil eller annat. Det är resultatet av handlingen som kommer att bedömmas. Och om slut resultatet skulle anses som ett brott i världen utanför Internet så kommer det att anses som ett brott på Internet. Filformatet är bara som ett "weapon of choice".



Och vad kan jag säga Lille Tant:

Go tanten, Go Go Go, du är en fantastisk skribent och klarsynt som få.

18 Anders Troberg:

skriven

Sture: Mycket möjligt, det får vi se. Jag talar om vad som gäller idag och vad TPB använder för beslutsunderlag idag.

19 Tor:

skriven

Sture skrev: "Det finns fortfarande inte en enda mening någonstans bland alla dessa teorier av Tor och Anders Troberg mfl som förklarar varför en författare inte själv skall få välja hur dennes verk skall vara publicerat."



Jag har inte påstått att de inte ska det, utan jag försökte utreda hur en sådan rätt måste motiveras. Du verkar anta a priori att en författare har den rätten utan att motivera varför. Skillnaden mellan äganderätt och upphovsrätt är att äganderätten bestämmer hur tvister om ändliga resurser ska lösas medan upphovsrätten genom monopoliseringen av spridning omstöper en oändlig resurs av icke-rivaliserande digitala kopior till en ändlig. Kopiering av någons verk kränker i sig naturligtvis inte någons grundläggande rättigheter - förutsatt att verket redan hade nått offentlighetens ljus. Den moraliska grunden för upphovsrätten är att detta, i sig skadliga monopol, ska uppmuntra till skapande som kan komma hela samhället till del. Den ekonomiska upphovsrätten är inte en rätt upphovsmännen automatiskt har - det är en rätt de har fått av oss alla medborgare för att det ska gagna samhället i stort. Om balansen mellan upphovsrättens fördelar och nackdelar rubbas, måste vi omvärdera vår syn. Om upphovsrättslobbyn alltså trycker på för åtgärder för upprätthållandet av upphovsrätten som innebär övervakning, integritetskränkningar, rättsosäkerhet, och straffsatser som inte står i proportion till skadan så kan de inte låtsas som att det inte skulle underminera upphovsrättens värde.



Så länge man inte går till ytterligheter för att försvara upphovsrätten (vilket alltför ofta görs) är jag i grunden positivt inställd till den.

20 Sture:

skriven

Inget ägande, oavsett om det är materiellt eller ej, är automatiskt. Allt ägande är en rätt samhället i övrigt ger ägaren och för den delen säljare möjligheten till.

Vill man ändra på samhällets regler får man göra det via de vägar folket i övrigt ger en möjlighet till.

21 Tor:

skriven

@Sture:

Vad jag menade var att äganderätten är en mer grundläggande rättighet än upphovsrätten.

Syftet med äganderätten är att fördela en ändlig mängd materiella ting. Syftet med upphovsrätten är att uppmuntra skapande genom att införa ett konstgjort monopol på spridning av verk. Bara för att metoden som används för att uppnå upphovsrättens syfte gör att kopior av verk får ett pris och vissa andra likheter med fysiska produkter innebär det inte att upphovsrätten i sig är en äganderätt.

22 Sture:

skriven

Jag kan inte se en äganderätt som mer grundläggande än en annan på grunder som att de är mer ändliga. En del författare kan inte skapa mer än en bok, en del klarar bara att göra en film, en dokumentär, mängden "one hit wonders" är verkligen oändlig kan det synas, men karriären för var och en av de olika "one hit wonders" är verkligen ändlig.



Så bara för att något inte går att hålla i med händerna betyder det inte att de är oändliga för upphovsmakaren.

23 En liten tant:

skriven

Sture: Jag kunde inte ha sagt det bättre själv. :-)

24 Dabitch:

skriven

Har inget att tillägga utom att jag håller helt med i ditt inlägg.

(Jag vet, jag stavade "me too" fel.)

25 Tor:

skriven

Sture, visst är såväl människor med talang som deras tid begränsade (jag har inte påstått något annat), men det är inget unikt för upphovsmän. Man skulle kunna säga detsamma om hantverkare.



Äganderätt rör sig om fördelning av ändliga resurser. Upphovsrätten handlar inte om fördelning av ändliga resurser utan om att ge upphovsmän en affärsmodell genom att göra något "oändligt" (kopior av verk) till något ändligt. Detta eftersom upphovsmännens verk är till gagn för hela samhället.



Hur som helst, syftet med vad jag skriver är inte på något vis att nedvärdera vikten av kulturskapande. Min poäng är att upphovsrättens nuvarande utformning inte är någon självklarhet utan till stora delar är en pragmatisk konstruktion. Dessutom är den en extremt förenklad om man jämför lagen med den komplexa verkligheten där upphovsmän inom olika kulturgrenar har totalt olika förutsättningar att ta betalt och även olika kostnader och typer av incitament. Min poäng är att man behöver fundera på hur man motiverar upphovsrätten och man behöver alltid balansera fördelar mot nackdelar. Det går inte att låtsas som om integritetsinskränkningar (de som nu förordar det) inte påverkar värdet av upphovsrätten. Synd bara att debatten blivit så polariserad.

26 Sture:

skriven

Vi enas i att det är komplicerat men även i att det krävs regler av något slag och att det kanske aldrig blir helt rättvist. Men vi har ett system idag utanför Internet jag anser att vi borde applicera det även på Internet.

Kommentera här: